Skolplikt – knappast nödvändigt

Så kommer diskussionen om skolplikten. Många slår såklart bakut. Att avskaffa skolplikten ligger bortom de tänkbara tankarnas gräns för många. SÅ införlivad är tanken om institutionell utbildning i våra medvetanden.

Ska vi låta bli att utbilda våra barn, är första reaktionen. Nej, utbildning och lärande har alltid existerat, och kommer alltid existera, sålänge människor interagerar med varandra. Skolan är inte ensam garant för detta.

Hursomhelst, för att rama in diskussionen och slippa de värsta missuppfattningarna kan en liten bakgrundscheck vara på sin plats:

Gilles Deleuze menar i sitt Postscriptum till kontrollsamhället att ett samhälleligt skifte ägt rum, från ett disciplinsamhälle (vars institutioner präglas av disciplin och lydnad) mot ett kontrollsamhälle. Kontrollsamhället präglas av att nya kommunikationsteknologiska innovationer och en ny ekonomi kräver, och ger förutsättning för, nya former för maktutövning och kontroll. Fängelse kan ersättas med fotboja för att ta ett väldigt tydligt exempel. Men detta nya samhälleliga diagram (för att låna Foucaults uttryck) präglas också av den ständiga möjligheten till elektronisk lagring av information om individer.

En central del av detta skifte är då, som jag förstått det, det minskade behovet av fysiskt infångande (i skola, fabrik, fängelse etc). Ta bara en sådan simpel sak som hur mycket enklare och bättre distansutbildningar kan iscensättas. Men också, elever kan resa iväg på semester och deras arbete och utveckling kan ändå kontrolleras av läraren. Istället för att, som i disciplinsamhället, vara lydig och disciplinerad så är man i kontrollsamhället ständigt kontrollerad. Vi behöver inte vara kontrollerade, men vetskapen om att vi kan vara det räcker.

Den mäthets som präglar Alliansens skolpolitik är ett resultat av denna samhällsutveckling. När institutionen skola tappar i ”disciplineringsförmåga” så utvecklar den istället en ”kontrollförmåga” där varje elev utreds via siffror i betygen och på de nationella proven. Det handlar således om makthavarens behov. Makten behöver förändra sina maktutövningsprinciper när den tappar i effektivitet.

Jan Björklund krisar därför lite när han försöker stärka skolans försvagade disciplinförmåga genom att försöka införa uppförandebetyg, ge lärare befogenhet att beslagta mobiler och att ge polisen i uppdrag att hämta skolkare. Detta agerande är då ett desperat fastklängade vid ett flyende samhällsdiagram, disciplinsamhället.

En mer fruktsam härskarteknik för den som utövar makten, är då alltså att kontrollera sina elever via siffror, och det stoppar inte vid att bara se elevens handlingar i form av siffror utan att t.o.m förutse vad som komma skall.

Bloggat: , , , , , ,

Det här inlägget postades i Deleuze, Politik, Skola och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Skolplikt – knappast nödvändigt

  1. janlenander skriver:

    Över hela samhället går en kraftig trend mot mätning och Google kan bli världens största företag bara genom att mäta alla våra beteenden. Teorin om att disciplinsamhället ersätts av kontrollsamhället får mycket vatten på sin kvarn och att det är redskap för makt är också otvetydigt. Däremot är frågan om makt är något negativt och mitt svar är att det beror på vem som har makten. Maktmissbruk är negativt men diktatorernas makt bryts av andra med mer makt så all maktutövning är inte negativ.

    Makt ska inte användas för egen vinnings skull och makt ska utövas av de med bra förmåga att förutse konsekvenserna av olika val. Barn kan inte överblicka långsiktiga konsekvenser, det är en del av att de inte är vuxna. Just de barn som har störst behov av en skola som komplement till sin hemtillvaro är de barn som ofta har föräldrar med bristande insikt i skolans värde. ”Kunskap är makt” och ”kompetens för frihet” och oavsett politisk utgångspunkt så vill vi inte att några barn ska behöva ta konsekvenser i form av utanförskap och brottslighet. Skolplikten är en viktig del även av framtidens samhälle.

    • Björn skriver:

      Hej Jan! Först bara; det var inte min tanke att ta ställning vare sig för eller emot skolplikt. tanken var mer att klargöra lite varför diskussionen uppstår just nu. Rubriken, och tillägget ”Knappast nödvändigt”, rymmer den implicita frågan; knappast nödvändigt för vem?

      frågan som man kan fundera på, Jan, är varför just skolplikten skulle klara av att vara kvar oförändrad när disciplinsamhällets alla andra fundament krackelerar?

  2. klalin skriver:

    När skolplikten uppfanns var den förbunden med ett löfte om att nationalstaten intresserade sig för utkomsten av vad som kunde utvinnas ur bildning eller ”kunskap”. Knuten till tanken fanns också idén om en kollektiv ekonomisk tillväxt. Utan denna övergripande idé blir tanken ”kunskap är makt” inte lika självklar. Man måste plötsligt fundera på, vems makt och vilken kunskap? I det postindustriella tillstånd som kännetecknar Sverige, kan vilken ”lort-olle” som helst hitta en lönsam importkälla i de delar av världen som befinner sig strax efter oss i ekonomisk utveckling. Dessa varor saluförs här med en prismariginal som är omöjlig om hela näringskedjan ska vara inhemsk. Vad som utvinns i mervärde av dessa företag ”lyfter” omedelbart från nationalstaten och placeras i sk oåtkomliga skatteparadis. Inte ett öre investeras i vår gemensamma nationalstat. Läget som upstår är ett sådant där i synnerhet ungdomsarbetslösheten är alarmistisk och själva nationalstatens löften blir tämligen ihåliga. Tråkigt? Jo då, och en black om foten för oss som värnar själva bildningen. Riksparlamentarisk representation är nu förenligt med att du ”snor” järnrör av mina byggarkollegor för att ”dunka” eventuella meningsmotsådare med. Du populariserar t.o.m ditt partis opinionsläge med dessa neandertahlpolitiska idéer. Vi sjunker. . .

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s