Likvärdig skola, vad fan är det?

Jag vet nog inte vad begreppet likvärdig skola betyder. Det är ett problem för mig. Det vållar mig åtminstone en del förvirring. Begreppet definieras oftare utifrån vad det inte är, vilket kanske också behövs. En grundfråga är huruvida det är ingången eller utgången i utbildningen som skall vara likvärdig.

Likvärdig skola är inte, om man skall tro lite random googlade nätkällor, en ökad standardisering av undervisningen. Det handlar snarare om att alla elever skall nå målen. Ofrånkomligen så verkar dock vissa elever och skolor nå målen mer än andra. Så, även om alla nådde målen och skolan var likvärdig så skulle vissa vara lite mer likvärdiga än andra.

Eller skall vi förstå begreppet som Kjell-Olof Feldt:

Målet var ju att alla barn och ungdomar skulle ges likvärdiga förutsättningar för en god utbildning.

Vilket ju inte säger någonting om vilka mål som elever och skolor uppnår, bara att utbildningen är ”god”. Bara att de hade samma förutsättningar. Sådana ”samma förutsättningar” skapas ju genom ökad social jämlikhet i samhället i stort. Är skolans likvärdighet detsamma som samhällets sociala jämlikhet? Det verkar nästan så.

Bloggat: , , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Politik, Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Likvärdig skola, vad fan är det?

  1. coolaliaz skriver:

    För mig handlar en likvärdig skola om att det i minsta möjliga mån ska spela roll vilken skola man väljer – resultatet ska kunna bli ungefär lika bra. Samma kvalitet på undervisningen, samma stöd för svaga elever, samma stimulans för högpresterande elever, samt lika krav på eleven för respektive betyg.

  2. coolaliaz skriver:

    Jag tror att det främst handlar om vad vi bör undvika: Att …
    # de skämt till luddiga kunskapskrav som vi har att arbeta efter får vara kvar
    # föräldrar skickar/tillåts skicka sina telningar till skolor där man ”slipper” svaga eller utrikesfödda kompisar.
    # meriterade lärare med hög kapacitet företrädesvis hamnar i skolor där eleverna till hög andel är studiemotiverade och självgående.

    Detta kan styras upp av våra politiker om de kommer till rätt insikt samt bryr sig om vad de förstått.

    • Björn skriver:

      men nog har kraven artikulerats tydligare i lgr11? (jag är, som du kanske märkt på bloggen, inte lika entusiastisk till extremt tydliga kunskapskrav. av olika orsaker.) de två sista punkterna är så otroligt viktiga, håller verkligen med.

  3. Anna skriver:

    Ja, svarar jag på din sista fråga. Eftersom vi vet att ”receptet” inte är detsamma för alla – och att skillnaderna tycks ha sitt ursprung i föräldrars utbildningsnivå och inkomster – så måste vi hitta sätt att kompenser detta. Det kan dels vara fråga om reda kronor – för att ha råd med speciallärare, modersmålslärare, lärare i svenska som andraspråk eller kanske bara lite mindre klasser, men också hur kronorna används, vad hjälper det med lärare med all sköns formella kompetenser eller små grupper om vi ändå gör fel saker?

  4. klalin skriver:

    Värnandet om den likvärdiga skolan kan förstås som ett mentalhygieniskt alibi för vuxensamhällets systematiska och institutionaliserade orättvisor. Att betrakta t.ex ”lönespridning” som något eftersträvansvärt blir komplext att rättfärdiga om man inte samtidigt kan hävda att alla ju hade samma chans, men att bara vissa valde att använda sig av den. I samhällen av vår typ tenderar tidpunkten för individens transformering från värnlöst objekt till ansvarigt subjekt att förskjutas uppåt i ålder. I nuläget verkar upphörandet av det kommunala uppföljningsansvaret vid 21 års ålder utgöra barndomens bortre parantes. Upp till 21 beror individuell arbetslöshet främst på kommunens bristande rutiner, efter 21 bör latmasken ”klippa sig och skaffa ett jobb”.

  5. Sture Eriksson skriver:

    Hitintills är likvärdighet detsamma som skillnader, skillnader mellan elever och skolor (t.ex i PISA).
    Men det finns en andra, bättre betydelse av begreppet likvärdighet! Se min hemsida!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s