Underliggande uppfattningar

För ett tag sen diskuterade jag standardiserade prov på  Helena von Schantz blogg. Diskussionen avslöjar en del underliggande uppfattningar om hur världen är beskaffad. Nationella prov kritiseras för att de inte mäter tillräckligt bra eller rättvist.

Verktyget, det standariserade testet, är alltså inte tillräckligt vasst. I diskussionen erkänns oftast att det inte finns några helt rättvisa eller helt objektiva mätningar, men det enda man kan göra är fortsätta att vässa verktyget förkomma så nära som möjligt.

Den underliggande världsuppfattningen i resonemanget är den moderna uppdelningen (Descartes) i subjekt-objekt (i det här fallet undersökande lärare- undersökt elev). En sådan uppdelning är inte möjlig, i själva verket består världen alltid av sammanvävningar. Dock ordnar vi världen som om uppdelningen vore möjlig. När sedan uppdelningen blir alltför problematisk att upprätthålla, som i fallet med standardiserade, förment objektiva, kunskapsmätningar så förespråkar man istället mer och tydligare separation för att slippa ge upp sin världsbild.

Ytterligare en grundläggande uppfattning om världen som debatten vilar på är den om måttet. I filosofisk mening är måttet vår existens transcendentala grund. Det som inte kan mätas finns inte. Vi skyr det omätbara, det är bara konstigt och oförståeligt. I tider när traditionella måttstockars legitimitet undergrävs så är det inte konstigt att det ropas på nya, bättre måttstockar. Beträffande standardiserade tester är vi ju egentligen bara en informationsteknisk innovation ifrån det total(itär)a big brotherskolsystemet.

Istället för att ropa på ytterligare separation av den upplevda subjekt-objekt-uppdelningen och istället för att ropa på nya, bättre, måttstockar så borde vi kanske ifrågasätta vår världsbild och se vad som händer om vi ändrar den. Kan vi komma på något nytt?

Bloggat: , , , , , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Politik, Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Underliggande uppfattningar

  1. Niklas Z skriver:

    Det finns många invändningar man kan rikta mot detta.

    1. Du skriver att ”Nationella prov kritiseras för att de inte mäter tillräckligt bra eller rättvist.” Därav följer emellertid inte slutsatsen ”Verktyget, det standariserade testet, är alltså inte tillräckligt vasst.”
    Undersökningar har gjorts som visar att lärare i matematik överlag är mycket nöjda med de nationella proven i matematik. Dessutom följer inte att även om kritiken vore berättigad att det är just det faktum att proven skulle vara ”standardiserade tester” som är kärnan i kritiken. Du hoppar verkligen till en slutsats utan att presentera någon grund för denna.

    2. Du skriver ”I diskussionen erkänns oftast att det inte finns några helt rättvisa eller helt objektiva mätningar, men det enda man kan göra är fortsätta att vässa verktyget förkomma så nära som möjligt.” Orsaken till att man framför detta är att man jämför alternativ, vilket saknas i din framställning. Du bör i stället visa att det finns bättre alternativ.

    3. Du skriver ”Den underliggande världsuppfattningen i resonemanget är den moderna uppdelningen (Descartes) i subjekt-objekt (i det här fallet undersökande lärare- undersökt elev). En sådan uppdelning är inte möjlig, i själva verket består världen alltid av sammanvävningar.”
    Detta påstående kan man starkt ifrågasätta, dels om det är en generell sanning, men framför allt kan man ifrågasätta om det har någon relevans för frågan om nationella prov. Det återstår att visa att så är fallet och därtill bör du visa att det är ett problem specifikt för nationella prov och inte för alternativen.

    4. Du skriver ”I filosofisk mening är måttet vår existens transcendentala grund. Det som inte kan mätas finns inte. Vi skyr det omätbara, det är bara konstigt och oförståeligt.” Det här vill jag mena är grovt överdrivet. Inte heller här är det uppenbart att, om det vore sant, att det huvudsakligen är ett problem för nationella prov och att det skulle vara ett problem av sådana dimensioner att det har avgörande betydelse.

    • Björn skriver:

      Niklas, det är absolut ingen vetenskapligt grundad kritik jag framför. Uppfattade du det så ber jag om ursäkt för min otydlighet. Det är en rent filosofisk spekulation.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s