Tro Troed – lärarlegitimationen sänker statusen(?)

Troed Troedsson fick jag nöjet att lyssna till för ett par år sedan. Han talade om paradigmskiften. I ekonomi, produktion, informationshantering och även skola. Lärarnas tidning intervjuar honom i senaste numret.

Han påpekar precis vad jag anat, att lärarlegitimationen på sikt kommer att sänka lärarnas status:

När man sätter staket kring sitt yrke på det viset så talar man om att yrket behöver skyddas. Och något som behöver skyddas är något som inte är starkt nog att klara sig självt.

Instängandet, avgränsandet, är som det moderna samhällets desperata fastklängande vid en flyende samhällsordning. Det nya postmoderna, mer komplexa, samhället kryper under skinnet på det gamla, med kopplingar som övergår gamla gränsdragningar och hierarkier (inte utan att skapa nya dock). Visst gör det ont när knoppar brista.

Jag är en sucker för diverse komplexitets- och systemteorier och tror, precis som Darwin visat, att en livsform eller ett system blir starkare ju mer komplext dess blivande är. Ju mer kopplingar som existerar inom blivandet desto starkare blir det. Därför bör man inte stänga av och koppla bort. Lärarlegitimationen riskerar måhända att bli en sådan avgränsare.

————————–

Noterar också att Troedsson ger kraven på en ny studentexamen en rejäl känga. Jag skall inom kort titta närmare på det där och koppla ihop det med Jason J Wallins bok A deleuzian approach to curriculum.

Bloggat: , , , , , ,

Det här inlägget postades i Politik, Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

22 kommentarer till Tro Troed – lärarlegitimationen sänker statusen(?)

  1. Göran Tullberg skriver:

    Om lärarlegitimationen verkligen är hårda KRAV på FÖRMÅGA och KUNNANDE och om den ger väsentligt högre lön, så stärker den självklart yrkets status. Så är det Björn!

    Läget nu är att MER ÄN HÄLFTEN av lärarn i t ex matematik, fysik, kemi är totalt odugliga (enligt skolverket). Det är lärare utan någon som helst utbildning i matematik (fysik, kemi) som tvingats
    av rektor att undervisa. I en del fall har rektors sekreterare fått rycka in, i andra fall är det lärare i t ex gymnastik (som kanske avskyr matte) som fyller platsen. De kan ofta mindre matematik än eleverna som de undervisar.

    Skolan blir nu bara sämre och sämre. De flesta elever som söker lärarutbildning är de som fått så dåliga betyg att de inte har andra val. Så är det Björn – du kan inte förneka det! Det är en följd av allt sämre löner.

    De lärare i matematik som behärskar sitt jobb flyr eller pensioneras. Inga nya kommer till. i Stockholm fanns EN sökande till kemilärarutbildning och INGEN till fysiklärarutbildning.

    Lärarlegitimatin kan skapa världens bästa skola och höja yrkets status, men bara om legitimationen verkligen ställer höga krav och kontrolleras av kunnigt folk och dessutom ger väsentligt högre lön. Att som nu ha provår som INTE ställer mycket höga och väl kontrollerade krav är totalt meningslöst!

    Det är också en fråga om pengar. De måste tas genom en omorganisation där kommunpolitiker förlorar samtliga sina inkomster från utbildningen – att skolan totalt avkommunaliseras. Även rektorer av alla olika slag och alla de byråkrater som kostar miljarder måste försvinna. Det finns tiotalls miljarder att spara. De lärare som legitimeras måste få en lönehöjning på minst 15 000:- i månaden, men får ta både ledning och totalt ansvar.

    Dessutom ger det lidande. Många lärare som tjänstgör nu kommer att underkännas i hårda krav på legitimationen. Svensk skola är till största delen dålig just för att många lärare är dåliga. De lärare som underkänns kommer att protestera. Och någon stans går gränsen – nästan godkänd för legitimation – hur käns det?

    Sådant är läget i skolan Björn. Det går att skapa ökade löner, ökad status och mer lärarmakt, men jag tvivlar på att politikerna vågar och kan. Det går att skapa världens bästa skola, men det kommer att svida.

    Min prognas är att svenska skola blir sämre och legitimationen blir en fars. Du har nästan rätt Björn. Men visst kan legitimation lyfta lärarstatus och hela skolan, men vem håller i skaftet när lien går och en i många delar usel lärarkår får lida spe?

    Skolan måste omorganiseras och dåliga eller halvdåliga lärare försvinna på några år.

  2. Janne skriver:

    Göran, nu handlar inte legitimationen om ”hårda krav på förmåga och kunnande”, utan är föga mer än ett kvitto på att man är formellt behörig. Och provåret som tillkommer för nyutbildade innan de kan få sin legitimation är helt fel forum för ett urval, eftersom yrket till sin natur innebär att det behövs några år innan det går att ställa några reella krav på förmågan och kunnandet.

    I bästa fall kan en mentor/handledare under provåret se en POTENTIAL till förmåga och kunnande och göra en PROGNOS om huruvida individen i fråga kommer att kunna möta de ”hårda krav på förmåga och kunnande” du talar om.

    Lärarlegitimationen har i mina ögon aldrig varit och kommer aldrig att bli en kvalitets- och statushöjande reform. Den är ett statligt kontrollinstrument som införs till priset av EXAKT det Troedsson talar om i artikeln.

  3. Göran Tullberg skriver:

    Du har rätt i att så är det.

    Men jag önskar att det var som jag beskriver. Provåret nu är vad jag förstår just inget värt. den erfarehet jag har av lärarutbildning är att den har dålig koppling till verkligheten ute i skolorna där lärarna senare skall verka.

    Alla mina inlägg är en önskan om nödvändiga förändringar som måste göras. Den svenska skola som finns nu är ”botten”. Den blir sämre och sämre är nu på väg mot totalt sammanbrott. Lärarutbildningarna är knappt halvfulla och det är oftast de elever som klarat sig dåligt som söker.

    I ämnen som matematik, fysik, kemi är FLERTALET lärare helt inkompetenta. de är inte utbildade i ämnet utan tvingade att undervisa i ämnen de inte tillnärmelsevis behärskar. Mina inlägg handlar om vad som måste göras om svensk skola skall bli bäst. Men som det ser ut nu kommer den att fortsätta sjunka tills den blir sämst.

    Förstod du min avsikt? Svara gärna! Jag är van att de som ser mina inlägg första gången tror att jag talar om den bottenskola vi har nu. Jag talar om vad som måste göras!!!

    • Janne skriver:

      Jag tycker tvärtom att lärarutbildningen via VFU’n ger en mycket ingående koppling till verkligheten. Jag har f.n. handledaruppdrag från två olika lärosäten och har själv läst till lärare på en lärarutbildning med VFU, och mina erfarenheter är att problemet – om man kan tala om ett sådant – är att kopplingen ibland är ”för bra”, eftersom den visar på ett glapp mellan den av media och politker uppmålade bilden av skolan och hur den egentligen ser ut när man väl är där. Det kan vara svårt att ta till sig ibland.

      Jag har också svårt att ta till mig ditt påstående om att lärarutbildningarna är knappt halvfulla. Kanske främst eftersom jag – även här via mitt yrke – möter många unga människor som efter att ha vikarierat eller praktiserat i skola/förskola vill utbilda sig, men hamar i kö p.g.a. att platserna inte räcker till. Vilken statistik lutar du dig emot när du gör det påståendet?

      Att flertalet lärare i NO-ämnena är inkompetenta behöver jag väl knappast bemöta? Om det stämmer finns det dokumenterat någonstans, antar jag? Var hittar jag de uppgifterna?

      Men viktigast är kanske vad du menar med ”bäst” respektive ”sämst”? Jag tror mig förstå att din avsikt är att vi ska ha en så bra skola som möjligt – och den avsikten delar du med mig och Björn och alla andra lärare (och andra) som deltar i skoldebatten på nätet. Men jag vågar gissa att vi inte helt och hållet har samma uppfattning om vad en ”bra skola” är. Vi verkar i alla fall inte vara ense om vägen dit.

    • Janne skriver:

      Man talar i artiklarna om en minskning av antalet studerande, men har man då tagit i akt det stora antal utbildningar som förlorade sin examinationsrätt inför det nu pågående läsåret? Det framgår inte av artiklarna, men en högst trolig förklaring till minskningen av antalet studerande är att antalet platser också minskade drastiskt.

      Att det skulle vara ”bottenskrapet” som söker sig till lärarutbildningarna hittar jag dock inga uppgifter om i artiklarna. Är man dessutom skoltrött/obegåvad tror jag inte att en framtid som lärare känns särskilt lockande. Eller vad tror du? Att utgå från något annat än att varje sökande är intresserad av den utbildning hen söker till är om inte annat så i alla fall fördomsfullt,

      Sedan är det förhållandevis överdrivet att tala om att flertalet NO-lärare är inkompetenta och/eller obehöriga. Javisst, artiklarna talar om försämrade resultat och helhetsgrepp för att öka kompetensen, och att det saknas behöriga lärare, men de säger inget om omfattningen. Alla lärare är inte obehöriga, och det är inte heller det som anges som orsaken till de försämrade resultaten. Tvärtom vill man höja (den redan goda) kompetensen hos de behöriga lärarna samtidigt som man tar ett helhetsgrepp från förskolan och framåt för att fånga och följa upp elevernas lärande i ett tidigt skede.

      Att det sedan finns obehöriga lärare i en kommun/på en skola är inte bra – om det må vi vara överens – men det behövs siffror innan man ropar ”varg” på det sätt du gör. Beroende på hur man läser den, kan den sista artikeln lika gärna tala om totalt åtta obehöriga lärare i hela Dalarnas län (problematiskt, men ej katastrofalt), som om dryga 50% av hela den aktuella lärarkategorin (katastrofalt). Båda läsningarna är möjliga. men du lutar åt den senare, förstår jag.

      Jag läser en bok om lösningsinriktad kontra problembaserad pedagogik just nu. Våra utgångslägen visar ganska bra hur de två motpolerna ser ut.😉

  4. Göran Tullberg skriver:

    När det gäller provåret, så är det inget prov. Har det hänt att någon blivit underkänd för sitt provår?

    Jag vill att PROVåret just skall vara ett prov som sållar.

  5. Björn skriver:

    Angående lärarkompetens, jag har skrivit om det förut: Vi är ca 200 000 lärare i Sverige. Prova att rada upp 200 000 fotbollsspelare efter kompetens. I slutet av raden är du nere på division 7 nivå…

    Skolan behöver så mycket folk att det inte går att sålla särskilt mycket.

  6. Göran Tullberg skriver:

    http://www.vf.se/asikter/ledare/plus-och-minus-i-skolan

    Citat: På högstadiet har inte ens hälften av matematiklärarna rätt utbildning, visar Skolverkets utredning. Var tredje gymnasielärare vet inte vad eleverna ska lära sig, utan svävar på målet.
    Med sådana förutsättningar är det inte så konstigt att resultaten långsamt försämras. (Slut citat)

    TA TILL DIG DET! SÅ ÄR DET!

    Citat: ”Mellan 1995 och 2007 har andelen svenska elever som i TIMMS inte klarade den allra enklaste kunskapsnivån i matematik ökat från fyra till tio procent. Samtidigt har andelen elever som klarar den svåraste mattenivån har minskat från tolv till två procent. (Slut citat)

    Detta har sin orsak i sämre lärare. Jag har under åren sett vad som händer. Lärare från gymnasiet har succesivt i allt större antal sökt sig från skolan till bättre jobb. De har ersatts av lärare från högstadium som inte är kompetenta i gymnasiet och den brist som uppstått har ersatts av lärare från mellanstadiet som saknar kompetenta lärare.

    När jag besökte mellanstadiet och talade med lärare i naturvetenskap så berättade de att de bara undervisade i geografi för fysik-, kemi- och biologidelarna kunde de inte.

    Kunskaperna i ämnen som matematik, fysik, kemi sjunker snabbt. Mer än hälften av lärarna i matematik inte är kompetenta och det lär inte räcka med litet självstudier.

    Vad gäller provår, så har det väl gjort några misslyckade försök. Eller är det så att man struntar i om lärarna har någon förmåga att fungera i verkligheten. Mina erfarenheter av lärarutbildning är att det bara är namn och årtal som gäller. När jag tenterade fick vi 106 frågor på årtal och namn.

    Senare sedan jag tjänstgjort som curriculum development expert för UNESCO och kom tillbaka till min tjänst under pågående termin med vikarie fick jag vara med om lärarutbildning för erfarna lärare. Vi var åtta lärare med masor av erfarenhet.

    Våra lärare från lärarhögskolan hade ingen erfarenhet av verkligheten. Vi måste berätta för dem. De hade en massa tokiga idéer som t ex att tentera i grupp. Vi åtta fick pröva om en enda besvarade frågorna rätt, så fick de sju övriga också godkänt.

    För mig framstår det klart att skolan blir allt sämre – vilket alla mätningar visar stämmer. Det är också så att lärarna blir sämre allt eftersom lönerna sänks – vilket undersökningar visar. de som hat chans för bättre betalda yrken söker dem.

    Så är det – vad du och Björn än tror!

    • Janne skriver:

      Menar du att jag ska tro på en ledare i Värmlands Folkblad som påstår att mer än 50% av landets högstadielärare i matematik är obehöriga? Eller kanske viktigare: Menar du att DU tror på det påståendet?! Den här ”Skolverkets utredning” som hänvisas till vet jag inte vilken det är (länk?), men påståendet i sig är så extremt att det faller på sin rimlighet.

      Vilken tentamen är det du talar om i anknytning till diskussionen om provår? Namn och årtal? Jag förstår inte vad du menar? Är det en kritik mot din egen utbildning? Är det din uppfattning om vad som sker på lärarutbildningarna? VFU’n är omfattande och – vilket är en av dess största fördelar – fördelad över utbildningen. Detta ger studenten en möjlighet att se på yrket med nya ögon varje gång och därmed få en fördjupad och nyanserad bild av vad läraryrket innebär. Diskussionerna på de högskoleförlagda seminarier som äger rum regelbundet och parallellt med de längre VFU-perioderna ångar av konstruktivitet och förnyad insikt. Ett provår att lägga till efter utbildningen i all ära, men bättre och värdefullare vore i så fall att förlänga VFU’n med två terminer och ”baka in” den i utbildningen. Men det är kanske en annan diskussion.

      Du har fortfarande inte förtydligat vad du menar när du säger att skolan blir ”sämre”. Talar du om specifik kunskap som inte längre förmedlas? Är det konkurrensförhållandet – det relativa – till andra länder? Är det förskjutningen i uppfattning(ar) om vilka kunskaper och kompetenser som anses viktiga idag, jämfört med vad som gällde ”på din tid”?

      För mig är det den viktigaste frågan om vi skall kunna föra en diskussion på riktigt. ”Skolan blir sämre”, kan vem som helst säga och mena precis vad som helst. Jag delar också den uppfattningen, men utifrån mitt specifika perspektiv. Och jag kastar inte ur mig den uppfattningen hur som helst, eftersom jag vet att den tolkas av mottagaren enligt dennes perspektiv. Därför måste man vara tydlig när man säger det.

      Skolan blir sämre. OK. Men hur?

      • Björn skriver:

        Alltså, de två sista styckena, Janne, formulerar du oerhört väl. Mycket intressanta och viktiga frågeställningar; efter vilken måttstock mäter vi helt enkelt? Det finns många måttstockar…

        (Jag redigerade första stycket i din kommentar, och tog bort den andra kommentaren.)

      • Janne skriver:

        Tack Björn, för både redigeringen och berömmet.😉

        Just den frågan är egentligen A och O i skoldebatten – både här och i stort. Jag och du och Göran (och Jan Björklund) vill ju alla ha en så bra skola som möjligt. Men vi har väldigt olika uppfattningar om vad det innebär, liksom vad som är Problemet och hur det bör lösas.

        Det är bäddat för spretighet, om man säger så. Och som nu, när jag och Göran inte ens är överens om problembilden, blir det extra svårt att komma någonvart. Vi håller båda på vår beskrivning av världen och har svårt att acceptera den andres bild, som vi anser felaktig på olika grunder.

  7. Göran Tullberg skriver:

    Janne! Varför skulle en tidning ljuga om vad skolverkets utredning visar? Du har verkligen en konstig uppfattning om verkligheten. Jag har läst skolverkets utredning. den säger exakt som Värmlanda Folkblad citerar.

    Känner du till PISAutredningen eller är den också helt obekant? Har du någon kontakt med de undersökningar som görs?

    http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Utbildning-och-forskning/Provresultat/Resultat-PISA/

    Citat: ”Program för International Student Assessment. Sverige hamnade under snittet för OECD-länderna. Sedan förra undersökningen år 2006 har Sverige tappat i placeringar, då låg vi över genomsnittet.” (Slut citat)

    Du vill ha specificerat vad som gjort svensk skola sämre! Här får du ett par. Det finns fler.

    (1) Lärarlönerna har sänkts med mer än 30%. FAKTA!!!!! Det har påverkat rekryteringen till lärare och dessutom gjort att ett stort antal mycket kompetenta lärare ”hoppat av”. Ett år var det 6000 (sextusen).

    (2) Skolan har kommunaliserats. Antalet kommuner är runt 295 och kvalitén på skolorna skiftande. Många kommuner missköter skolan. Dessutom kostar kommunens ”ledning” massor av pengar. Inget land har så stora utgifter för denna byråkratisering som just Sverige.

    Du och Björn har inte berättat något om hur skolan skall bli bättre. Åtminstone inte vad jag uppfattat.

    Min uppfattning är kristallklar:

    (1) Bättre utbildade och mer erfarna lärare ger bättre undervisning.

    (2) Lärare skall undervisa ENDAST i ämnen där de är fullt kompetenta!

    (3) Lärare som trivs ihop skall jobba samman i lag och hjälpas åt.

    (4) Lärare skall ha kontinuerlig och tät kontakt med sina elever.

    (5) Lärarna skall leda, genomföra och utvärdera undervisningen.

    (6) Folk som inte är där, som inte behärskar läroämnet och inte har erfarenhet av att planera, genomföra och utvärdera skall INTE lägga sig i lärarens arbete.

    (7) Eleverna skall utbildas efter sina förutsättningar.

    (8) Eleverna skall få betyg när de nått ett mål, oberoende av när andra elever får sina betyg.

    (9) Inga elever skall någonsin underkännas eller få ”överbetyg”.

    (10) Skolan skall anpassas till elever och till lärare – inte tvärtom!

    Detta är några väsentliga punkter. Jag utgår ifrån att ni inte begriper vad jag skriver, så ställ gärna frågor.

    • Björn skriver:

      Nu har jag tröttnat Göran! ”Jag utgår ifrån att ni inte begriper vad jag skriver”, låter som en jobbig utgångspunkt för en diskussion. Skärp dig. Jag kommer att ta bort dina inlägg om du fortsätter så. En utgångspunkt för en diskussion är att man faktiskt tror att man kan lära någonting av varandra. Men det enda du gör här är att skriva ”så här ÄR det”, och sen idiotförklara alla som inte håller med.

      Skaffa en egen blogg istället för att skriva spaltmeter efter spaltmeter här.

    • Janne skriver:

      PISA? Ja, du menar den där Sverige – om man väljer att titta lite noggrannare – ligger under OECD-snittet på två av åtta faktorer (”mathematics” och ”science”).

      Intressant här – innan du vrålar att du har rätt – är att snittet för mathematics är 496 och Sverige hamnar på 494, samt att snittet för science är 501 och Sveriges resultat är 495. Därtill är det glädjande att se hur vi ligger över snittet på samtliga kvarvarande sex faktorer. (länk)
      Det är lustigt hur man kan bolla med siffror och intressant att konstatera att trots att det är matte och NO vi är ”sämst” på i PISA’s test, är det försämringarna i läsförståelse som är orsaken till tappet i placeringar. Och detta med en lärarkår där 50% av mattelärarna är obehöriga.

      Ser man också till genomsnittspoängen (som man gör i Ekonomifakta), ser man att vi ligger en poäng under OECD-snittet. Inte mycket. Faktum är att det är en otroligt jämn match, där två poäng mer skulle skicka upp oss fem placeringar. Och glöm inte att vi ligger över snittet i sex av åtta (det är 75%) faktorer. Faktum är att det enda område PISA-resultatet hissar varningsflagg inför när det gäller svenska elevers resultat är ”science” (vilket alltså motsvarar vår NO). Det är också det som drar ner snittet. De höjer inte ens ett ögonbryn inför kunskapsnivån i matematik hos de svenska eleverna. Men du skriker ”katastrof”, Göran.

      Om du ska hänvisa till statistiska fakta, hänvisa till källan. Det blir tydligare så.

  8. Göran Tullberg skriver:

    http://www.cisionwire.se/lararnas-riksforbund/r/regeringen-maste-agera-efter-skolverkets-nya-larmrapport-om-kommunernas-bristande-ansvar-for-skolan,c9212031

    Där talas om skolverkets larmrapport. den har tyvärr försvunnit från webben och ersatts av alla de åtgärder som skak göras för att motverka det som larmrapporten talade om.

    Ännu en rapport som talar om kommunernas bristande förmåga. Alla onödiga mellanled som kommuner, rektorer och all byråkrati måste bort. Riksdag, regering och skolor finns kvar. All onödig byråkrati måste bort. kommunerna har misslyckats.

    Alla vet det utom ni två Janne och Björn. Tvivla inte på skolverkets larmrapport om att mer än hälften av mattelärarna i högstadiet inte har någon kompetens i matematik. Så är det. Det är därför regeringen tillsatt miljarder för att åtgärda.

    • Björn skriver:

      Göran, exakt vad i mitt urspungliga inlägg är det du kommenterar? DET förstår jag faktiskt inte. Kärnan i mitt resonemang var att utifrån teorin om övergången från ett modernt till ett postmodernt samhälle ifrågasätta lärarlegitimationens funktion. Vad har dina kommentarer med detta att göra?

  9. Göran Tullberg skriver:

    Björn! Du bör tåla mothugg! Lärarlegitimation är lika nödvändigt som läkarlegitimation. Ett försvar mot den nedklassning av lärare som pågår! Lönesänkninar och försämrade arbetsförhållande. Okunnigt folk som tar över lärartjänster. Svårt att förstå Björn?

    • Björn skriver:

      Jag förstår, och nej, jag håller inte med dig. Jag lutar snarare åt Troed Troedsons syn på utvecklingen. Och nej, du kan inte objektivt ”bevisa” att det är en felaktig syn eller liknande, som du verkar tro.

      Jag tror att det är såhär Göran, du och jag spelar väldigt olika språkspel och vi har väldigt skiftande syn på hur världen är beskaffad. Vi kommer aldrig fullt ut att nå varandra i en ömsesidig förståelse. Särskilt inte om du tror att det bara finns ett rätt…

    • Janne skriver:

      Du kallar lärarlegitimationen för ”ett försvar mot den nedklassning av lärare som pågår”. Och visst är jag böjd att också tycka att det känns lite roligt att eventuellt kunna titulera sig ”legitimerad lärare” någon gång i framtiden.

      Men ditt uttalande är långt ifrån ett sakligt argument för legitimationen. Du behöver förklara hur legitimationen, i den föreslagna form den skall ha, är ”ett försvar…” Och egentligen behöver du dessutom ge förklaringen i form av en replik till de argument Troedsson för fram i artikeln.

      Jag gissar att Björn presenterar sin syn på legitimationen här på sin blogg. Mina argument mot legitimationen hittar du på Flumpebloggen.

      Dina åsikter är klara som korvspad.
      Det är dina argument som saknas.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s