Kursplaner – för blivande eller varande?

Engelskans ord för kursplan, curriculum, härstammar från orden to run, to gallop eller to move, to travel, to proceed. Notera öppenheten, avsaknaden av förutbestämd riktning i begreppen. Det ger en potential för att röra upp nya flöden, möjligheter att staka ut nya riktningar, skapande av nya sammansättningar. Det förändrar och breddar vår upplevelse av vad vi som människor kan bli. Rhizomatiskt.

Men kursplanerna i våra utbildningssystem rimmar inte med den här beskrivningen. Istället för en mer rhizomatisk struktur så reduceras våra livs potentiella blivanden efter specifika, förutbestämda, spår. Om currere indikerade fri(are) rörlighet/blivande så är våra kursplaner snarare riktade efter latinets cursus, som indikerar kanaler, spår eller liknande. Rent etymologiskt stammar det från de antika grekernas chariot track, eller tävlingsbanor och uttrycker alltså inte bara något med en bestämd start- och målpunkt utan också med en förutbestämd väg mellan start och mål.

Våra kursplaner kan ses som ett sådant instängande, styrande av våra livs potentiella blivanden. Den institutionella utbildningen, det institutionaliserade lärandet, har anammat denna chariot track som transcendent grundval för sin existens.

 Jason J. Wallin konstaterar detta när han skriver att

Just as the active conceptual force of currere creates an orientation for thinking, so does the image of life imprisoned within the closed circuit of the racetrack. Contained in this manner, however, life might no longer be understood as a creative maximization of its potential to become. Rather, as a reactive structure, life is understood relative to the image of the
“course to be run,” an image that Western education has mistakenly taken as an a priori reality. (Wallin A deleuzian approach to curriculum 2010 s.3)

Med det sagt; för en utbildning av mer rhizomatisk struktur krävs förändringar också på institutionell nivå. Det räcker inte med rhizomatisk klassrumsdidaktik/pedagogik inom ramarna för rådande institutioner. Vi måste ställa frågan hur en rhizomatisk struktur kan drivas igenom eller runt de institutionella ramar som finns idag.

Bloggat:  , , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Deleuze, Politik, Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Kursplaner – för blivande eller varande?

  1. fredrik skriver:

    Ah, intressant reflektion! Eftersom jag är blivande lärare i engelska och samhällskunskap, innebär det att jag kommer ha lättare att bedriva en deleuziansk pedagogik i engelskaklassrummet?😉

  2. Ping: Studentexamen begränsar våra möjliga blivanden | Björn – om skola och utbildning

  3. Ping: Björn – om skola och utbildning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s