Dagens rätt

Nationella prov rättas ofta fel rapporterar både GP och DN. Det betyder alltså att Skolverket rättar rätt. Vem som kontrollerar det har jag ingen aning om. (Det är lärare som rättar för skolverket också…) Jag gissar att detta ytterligare kommer att skärpa kraven på standardisering, centralrättning etc istället för att leda till insikten om hur vissa saker inte kan mätas.

Ja, eftersom Skolverket faktiskt rättar rätt så är vi bara en informationsteknisk innovation ifrån det total(itär)a big brotherskolsystemet. Det felet kommer Skolverket inte att kunna rätta till.

Bloggat: , , , , , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

6 kommentarer till Dagens rätt

  1. Julejan skriver:

    OM du läser artikeln, märker du att den inte handlar om vem som har rätt eller fel. Den handlar om att en och samma ”uppsats” värderas extremt olika av olika lärare. Att det ofta förekommer att en lärare ger MVG och en annan IG på samma uppsats visar att läraren har ett för stort tolkningsutrymme.

  2. Henrik Hedman skriver:

    Betygsättning och nationella prov

    Alltid lika intressant att ta del av de årliga larmrapporterna över betygsättningen av de nationella proven. Lärare kan inte bedöma prov på ett likvärdigt sätt, de behöver mer utbildning är oftast slutsatsen. Att det skiljer sig vid omrättningar är kanske inte så förvånande – på samma sätt som att olika domstolar kan komma fram till olika bedömningar. Det är mer än en person som först har fällts i tingsrätten men sedan blivit friad i hovrätten. I alla bedömningssituationer så finns det givetvis ett utrymme för tolkningar och ”bevisvärdering”.

    När man läser skolinspektionens rapport så framträder ett ganska tydligt mönster. Skillnaderna i bedömning ökar högre upp i skolsystemet. I de nationella proven i årskurs tre och fem så är skillnaderna mellan den rättande läraren och skolinspektionen försumbara. Skillnaderna i bedömningen av de nationella proven i årskurs nio och på gymnasiet är betydligt större. Ett annat markant mönster är att det är i ämnet svenska som bedömningar går kraftigast isär. Matematik- och engelska proven uppvisar betydligt mindre skillnader. Andra saker som framkommer är den stora skillnaden i bedömning mellan de nationella proven i engelska B och engelska C på högstadiet. Sak samma för delproven i engelska, ”listening” och ”writing” på gymnasiet. Skillnader som knappast kan förklaras av att lärarna inte kan bedöma. De är ofta samma lärare som bedömer ”listening” och writing. Svårt att tro att de totalt har tappat förmågan att bedöma från ett prov till ett annat.

    När man studerar resultaten så blir skolinspektionens uttalande om att de inte kan bedöma om skolinspektionens rättning var korrekt eller om den första lärarens bedömning var korrekt, förståelig. Mycket pekar på att det är provens konstruktion och det som skall bedömas som gör att bedömningarna blir olika. Desto mer komplexa kunskaper som proven är satta att mäta – desto sämre likvärdighet. Ju mer komplexa kunskaper som skall mätas desto svårare att skriva tydliga rättningsmallar.

    Det kanske är dags att överge den politiska övertron på att det går att kontrollera fram likvärdighet med hjälp av nationella prov, i alla fall i de högre årskurserna. Universitets och högskolesektorn har inga nationella prov. De har insett att komplexa kunskaper inte kan mätas på ett likvärdigt sätt genom centrala prov. Kanske dags för att våra skolpolitiker börja fundera på att om det nog inte också gäller för gymnasiet och högstadiet och i stället börja utveckla andra instrument för att garantera likvärdigheten.

    • Björn skriver:

      Henrik, tack för en välformulerad analys. Jag instämmer till fullo. Problemet ligger ju så oerhört djupt i våra tankemönster, ja i hela det moderna paradigmet, där det som inte kan objektifieras eller mätas inte existerar. Snacka om kris…🙂

  3. Linda skriver:

    Hej!
    Sprang på din blogg av en händelse. Shit vad intressant!
    /Linda, geparden.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s