Farväl till betygen?

Den växande marknaden för gymnasieutbildningar dumpar betygskraven skriver Henrik Hedman:

Problemet är att betygen inte bara är en ”valuta” som man köper sig en gymnasieplats med. Betygen är också ett mått på kunskap som eleven har förvärvat. Kommer eleverna att vara intresserade av att skaffa sig en rejäl ”valutareserv” när priset på gymnasieprogrammen hela tiden sjunker? Varför skall eleverna anstränga sig för att skaffa höga betyg när det räcker med låga för att antas?

Risken med marknadsdumpningen av betygen är att vi går mot en utbildningskatastrof den dagen det går upp för eleverna hur låga antagningskraven till gymnasiet verkligen är. Marknaden håller nu på att dumpa betygen och vi är på väg mot en kravlös liberal flumskola. Fortsätter friskoleetableringarna kommer snart betyg att vara fullständigt onödiga i grundskolan.

Betygen avskaffas för att de helt enkelt spelat ut sin roll. Läckert.

Bloggat: , , , , ,

Det här inlägget postades i Politik, Skola och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Farväl till betygen?

  1. Göran Tullberg skriver:

    Visst har Hedman rätt. Det behöver man inte vara geni för att insé.

    Att siopa betygen kommer självklart inte att lösa några problem. Vi måste få nya betyg som inte bara håller uppe en god kvalitet utan som faktiskt hjälper eleverna att bli reellt bättre.

    hur skall det göras? Vi bör låta målen styra utbildningen. Eleven får reda på vilket mål han skall uppnå. Han får hjälp att planera sitt arbete i steg, så att målet nås. När det sker oavsett tidpunkt, så får han ett betyg som säger att målet är nått. T ex han kan addera tresifriga tal, eller han kan göra dubbel baklängesvolt med förbundna ögon eller lösa trigonometriska ekvationer eller något.

    På så sätt betar eleven i lagom steg av det ena målet efter det andra. Hn får betyget 1 när hn klarat av ,mål 1, betyget 2 efter att ha larat både mål 1 och 2. Enkelt. Men var finns fördelarna?

    Man kan ha central rättning av proven, som garanterar kvalitén. T ex rättning i datorn. Eleven stiger fram till datorn. Där får hn i tur och ordning fem uppgifter på addition av tresifriga tal med minessiffra. Han löser dem och om datorn visar på minst 4 rätt, så har han fått betyget 1.

    Skall han göra volter, så går inte det. Då får eleven göra volterna och läraren bedömmer om det duger, men spelar in volterna och sänder dem för kontroll. Läraren sätter betyget, men om inte kontrollen godkänner, så blir betyget ogilltigt och provet göras om.

    Dessutom hjälper det eleven att planera. Efter att fått hjälp att planera fen, tio eller flerr gånger kan hn planera själv och lära känna sig själv och sin förmåga, kunna bedömma sin egen prestation. Läraren vet exakt vad en elev kan. Om hn får en elev med betyget 6 i ett ämne så vet han exakt vad elevena kan och hur eleven skall fortsätta mot betyget 7.

    Då blir betygen kvantitativa med hög kvalitet. Det som skiljer blir kvantiteten. Alla är lika duktiga, men en del har hunnit längre i ett eller annat ämne. Alla har chans till jobb och framtid.

  2. tobbe skriver:

    Problemet är att ofta är betygen orättvisa. Det gäller att ligga bra hos läraren. Dessutom är betyg ganska värdelösa när man ska anställa folk. En som har 5 i engelska tex kan vara en som bara kan tragla glosor medans den som hade sämre kanske har väldigt lätt att kommunicera. Samma är det om man ska anställa någon som tänker utanför boxen då anställer jag hellre killen som kanske inte har toppbetyg men är kreativ. Istället för den med toppbetyg men som inte har tänkt en orginel ide i hela sitt liv. Det går inte att komma ifrån att många av dom som har åstadkommit mest här i världen ofta har haft mediokra betyg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s