En trevlig upptäckt

Som den extra uppmärksamme läsaren redan noterat har jag varit upptagen med annat än bloggen på sistone. Därför har jag glömt att nämna att jag gjorde en trevlig upptäckt för ett tag sedan.

Slösurfade, och hittade bloggen Tusen pekpinnar. Där har Fredrik lagt ut en text till en didaktikuppgift som han skrivit i vilken han faktiskt hänvisar till min artikel från Pedagogiska Magasinet. En gigantisk egoboost för en dussinbloggare som jag. Känslan av att ens en blivande lärare inspirerats av mina tankar är fantastisk. Det är också kul att fler tar del av Deleuze allt annat än enkla tankemönster.

Det behövs fler som dechiffrerar och konkretiserar. Jag kommer nog ha anledning att återkomma till Fredriks inlägg eftersom det kopplar ihop rhizom med komplexitetsteori så fint, något som jag inte lyckats göra på ett sammanhängande sätt ännu. (Spana dessutom in Fredriks Skapa allmänningar för ideér (och handling!) för en alternativ ekonomi.)

Bloggat: , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Deleuze, Politik, Skola och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till En trevlig upptäckt

  1. fredrik skriver:

    Tack för det, fina grejer! Vi får hålla kontakten och bygga upp en deleuziansk pedagogisk/didaktisk strömning i sverige!😀

  2. Göran Tullberg skriver:

    Björn! Detta var en bra och intressant artikel. Allt talar för en omstruktuering av skolan. Den bör kopplas mer till intresse och bli mindre byråkratisk. Styrningen av verksamheten bör kopplas till de närmast sörjande – lärare, föräldrar och elever.

    Där finns möjligheter långt utöver den alltför formaliserade verksamhet som skolan i dag bedriver. Där finns utvecklingsmöjligheter. Utveckling är vad skolan behöver både på det organisatoriska och det tekniska planet – inte bara datorer utan många fler. Även ägandet och ansvaret för verksamheten kan lösas bättre än nu – t ex kollektivt ägande.

    Appropå ribozomer som förebild för strukturen i lärandet, så har mitt arbete alltid strävat mot ett mål. Ingenjörer som löser alla uppgifter själva, som kan planera, utvärdera, samarbete, leda och skapa trivsel alldeles själva. Så fort eleverna får klart för sig vartåt vi strävar, så tar de på sig hur mycket jobb som helst – intresset sporrar. Det gör jobbet roligare för oss.

    Ribozomidén är bra, men riktning mot ett ideal sporrar. Nu har jag haft fördelen av att verka i slutet av kedjan där eleverna vet vad de vill och är intresserade.

  3. Emelie skriver:

    Jag är redan lärare, men jag inspireras väldigt mycket av det du skriver.🙂

  4. Göran Tullberg skriver:

    Björn! Jag råkar ibland skriva fel ord utan att märka det. Jag avsåg begreppet rhizom, men hade just haft ordet ribosom i tankarna (en katalysator för cellens produktion av äggviteämnen). Hoppas du kan ursäkta att jag kallade rhizom för ribozom. En ren felskrivning

    Du skriver: ”En kunskap mer inriktad på förståelse, analysförmåga och kommunikation. Detta i opposition till utbildningsminister Björklund som hellre omfamnar den rena faktakunskapen.”

    Det är bra! Björklund har inte förståelse för att undervisningen måste vara mer än utantillkunskaper. För mig är utbildningen inriktad på de behov eleverna har. De behoven ser lärarna, eleverna och föräldrarna. Politikerna ser dem inte och måste överlåta styrningen av undervisningen till lärare, elever och föräldrar. Det är min slutsats.

    Är det din?

    • Björn skriver:

      Göran, ja något åt det hållet lutar mina tankar också.

      Felskrivningar är inte bara av ondo. Denna felskrivning gjorde att jag var tvungen att googla ordet ribozom och fick då lära mig något jag inte hade en aning om innan.🙂

  5. Hej igen!
    Tänk att man dök på din blogg i ämnet Deleuze och rhizom också. Kolla in här…

    http://pellepedagog.blogspot.com/2011/11/swedish-rhizomatic-movement-rhizome.html

    Kanske dags för en träff eller workshop?

    /Pelle

    • Björn skriver:

      Hej igen Per!

      Vad roligt med fler lärare som tar sig an Deleuze!

      Jag är intresserad av Deleuze, men fortfarande en ren amatör på området. Deleuze är ju inte direkt lättilgänglig och min artikel i PM var verkligen ett första försök för mig att konkretisera mina Deleuzetankar. Men jag ska försöka läsa in mig mer, har fått lite tips på litteratur både hos dig och hos tusen pekpinnar-fredrik.

      Ska även titta till ditt ”skolan som ekosystem” när jag hinner. Det hänger ju så väl ihop, ekosystem, komplexitetsteori, rhizom. Vi är något på spåren…

    • Björn skriver:

      Och ja, en workshop eller liknande hade ju varit häftigt, även om mitt liv e fullproppat för det mesta. Vet inte om jag är kapabel att bidra med så mycket, men jag kan säkert lära mig massor🙂

  6. Jag är långt ifrån inläst på ämnet, om man nu någonsin kan bli det. Det känns som om det är ett begrepp som är under utveckling och lever ett eget liv beroende på kontext och situation. Men jag tror det vore trevligt med en klassrumsnära workshop för lärare och skolintresserade som vill ta sig an Deleuze. Vad sägs om mars?

    /Pelle

    • Björn skriver:

      Per, i vilken form ser du denna workshop? Jag kan inte lova deltagande i egen hög person (heltidsjobb, nyfött barn, fotbollsförsäsong etc), men via nätet borde jag kunna delta på något sätt.

      Det roliga med Deleuze verkar vara att man kan komma in från många olika håll, vilket också kommer att innebära många olika uttolkningar och användningsområden.

  7. Ping: >A swedish rhizomatic movement #rhizome | Pelle Pedagog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s