Kortare uttryckt

En sak till om oss ca 200 000 lärare. Kortare uttryckt:

Kunskapens sammansättning är idag så komplex och svår att förstå att vi kanske inte kan räkna med att hitta tillräckligt många personer som faktiskt fullt ut förstår den. Särskilt inte om skolsystemet omfattar snart 200 000 människor.

Det är lättare med kvantfysik (eller något annat smalt). Antalet människor som förstår kvantfysik rimmar bättre med antalet som behövs för att driva grenen/branschen/forskningen.

Eller? Som vanligt är det ren spekulation…

Idealbilden kommer såklart att vara 200 000 perfekta (det börjar bli obehagligt nu)lärare. Men om vi skall förhålla oss till verkligheten så måste vi tänka annorlunda.

Bloggat: , , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

20 kommentarer till Kortare uttryckt

  1. Göran Tullberg skriver:

    Du har rätt i att ett smalare ämne är lättare att undervisa i. Så det vore ett framsteg att ”strimla ämnen”. Att följa mål som är så tydliga som de kan bli och betygsätta uppnådda mål.

    Utbildningen är en trappa till framtiden. Det gäller att göra trappstegen lagom höga och utvärderingarna tätare än nu. Jag vet att vi får bättre lärare om organisation, mål, utvärderingar och annat blir bättre. Vi skall helst ha bättre elever för att få bättre lärare.

    Bättre elever får vi genom att undersöka deras förmåga och grundkunskaper och göra en skola där mål och resultat styr – inte som nu ålder. Vidare måste elever introduceras till utbildningen. Det gäller både uppförande och självstudier. Många tror att mobbing kan bekämpas, men den måste förebyggas. Det är som en smitta. Skolan måste vaccinera eleverna mot den.

    Men visst! 2000 väl utbildade och erfarna lärare som arbetar samman med kollegor och väl förberedda elever i en välorganiserad skola med lagom stora mål och ögonblicklig utvärdering (betygsättning) efter varje uppnått mål. Där är det ”väloljat”!

    • Björn skriver:

      Nu läser du slarvigt Göran! jag talade inte om lättheten att undervisa i ett ämne, eller att ”strimla ämnen”. jag ville bara visa på förhållandet mellan hur många som behövs för att ”kvantfysikbranschen”, jämfört med hur många som kan förväntas att fullt ut förstå kvantfysik.

      skolsystemet kräver (till skillnad från kvantfysiken) så många anställda att det kanske bara är en fantasi att alla dessa anställda skall vara intellektuellt kapabla att förstå kunskapens komplexa sammansättningar. det är en diger filosofisk och vetenskaplig läxa.

  2. Emelie skriver:

    Men vem är en perfekt lärare? Eller Vad är en perfekt lärare?

  3. Göran Tullberg skriver:

    Björn. Ledsen att jag missförstod dig.

    Emilie. Elever vet vilka som är bra lärare. Det är inte säkert att samma lärare fungerar bra för alla typer av elever, ämnen eller stadier. Min dotter säger att jag haft det för lätt som lärare med intresserade elever som får en yrkesutbildning (ingenjörer) just innan de skall ut i livet. Hon har elever som är svårmotiverade.

    Överallt där jag mött framgångsrika lärare har de hyllats av sina elever. Vad tror du om det? Bra lärare kanske behöver bra (intresserade) elever. Kanske borde vi se på skolans misslyckade organisation och mål och på deras sätt att hålla ihop årskurser. Skolan är till för eleverna, får de inte vad de vill ha, så blir det svårare att vara en bra lärare.

    • Emelie skriver:

      Jag är inte säker på att elever alltid vet vilka som är bra lärare. Ett exempel var en av de ”förtroendelärare” min klass hade i slutet av grundskolan. Han var en helt underbar person med mycket kärlek och omtanke om eleverna och vi tyckte väldigt mycket om honom – däremot kan jag så här i efterhand inte påstå att han var en särskilt bra LÄRARE. Att bara se till hur populär en lärare är bland eleverna är att förminska yrket och totalt bortse från dess komplexitet. Ändå upplever jag att det är lätt att se elevernas uppskattning som ett kvitto på att jag är en bra lärare. Det är ju så skönt att bli bekräftad! Men jag skulle inte vara en bra lärare om jag inte ställde krav, tog konflikter och fattade obekväma beslut. Det är ett stort problem, tycker jag, att lärare i princip aldrig får någon respons från någon annan än eleverna (och/eller elevernas föräldrar). Om mina kollegor och min chef såg mej undervisa ibland och gav mej kommentarer på undervisningen skulle förmodligen helt andra saker komma fram än i elevernas utvärderingar.

  4. Göran Tullberg skriver:

    Björn! Jag läste vad du skrev så noggrannt jag kunde. Om du delar upp utbildningsbranchen i alla dess delar, så blir den mindre komplex. Varje liten del kan bli enkel nog. Att lära små barn läsa och skriva kan skiljas ut ur det stora komplexa och blir enklare och lättare att överblicka.

    Att undervisa i kvantfysik på universitet är anorlunda men kan brytas ut ur det stora komplexa begreppet ”Undervisa”. De 200 000 lärarna eller fler om du räknar med universitet behöver inte förstå eller överblicka all undervisning. De skall behärska sin del.

    Du skriver:”Kunskapens sammansättning är idag så komplex och svår att förstå att vi kanske inte kan räkna med att hitta tillräckligt många personer som faktiskt fullt ut förstår den”. Vi behöver bara några få som ser helheten. De flesta behöver bara förstå en tusendel av allt det komplexa – nämligen sin del där de undervisar.

    Har jag missförstått igen? Har du tänkt genom problemen helt?

    • Björn skriver:

      Nu är jag med dig Göran, och jag tycker du har en bra poäng! Men jag skulle fortfarande hävda att kunskapens sammansättning är väldigt komplex. Att vara lärare handlar ju inte bara om ämneskunskaper i just sitt smala lilla fack. Eller? Kanske borde det vara så?

      Om jag tänket igenom problemen helt? Förmodligen inte.🙂

  5. Göran Tullberg skriver:

    Björn, Jag tror att lärare har varierande kunskaper utanför sitt fack, att det är samma för icke-lärare och att det ofta kan vara bra med vidsyn. Där är vi helt överens.

    Men jag tror att det kan vara nödvändigt att hålla sig till sitt smala lilla fack för elevens bästa. Att sväva ut kan roa läraren men skada elevernas utbildning. Jag vet att elever inte gillar pratkvarnar Det fanns ett par doktorer med höga meriter på skolan som använde tiden för att berätta om alla kändisar de mött och vad de sagt och vad de svarat. Det gillade inte eleverna.

    En god lärare håller sig till lärandet – i allt väsentligt. Är vi överens där också?

  6. Göran Tullberg skriver:

    Björn!

    Jag tror det finns många lärare som inte behärskar sitt lilla smala fack och som därför inte ger elever den utbildning de skall ha. Lärare i årskurserna 1-3 som inte KAN undervisa i matematik och naturkunskap och just därför inte håller sig inom ”sitt smala fack”. Vad tror du om det?

    Skolverket säger att 25% av lärare på lågstadiet inte har någon lärarutbildning i matematik överhuvudtaget. Jag har mött omkring 40 lärare i klass 1-3. Ingen enda av dem var det minsta intresserade av att undervisa i matematik eller naturkunskap. Bör de skärpa sig?

    Lärarna bör nog intressera sig mera för ”sitt smala fack”. Hela undervisningen faller samman om lärare godtyckligt kan strunta i sina uppgifter. Björn?

    • janlenander skriver:

      Det är sorgligt ofta lärare på olika sätt tvingas kvacka utanför sin kompetens och dina siffror känns som att de på egen hand skulle kunna förklara svenska elevers försämrade matematikkunskaper.

    • Björn skriver:

      ja, undervisningen faller ihop om lärare struntar i sina uppgifter. nu har den här diskussionen vandrat långt ifrån det jag skrev i inlägget, om den ens någonsin varit där. därför föreslår jag att vi (ni) tar den någon annanstans. varför inte fixa en egen blogg Göran?

  7. janlenander skriver:

    Din tankegång är intressant och jag tycker att den i stort sett är rätt men jag vill lyfta fram två saker.

    1. Det första är progression, den som ska undervisa om kvantfysik behöver en otrolig massa förkunskaper i matematik och fysik för att ens börja läsa ämnet.

    2. Det andra är mängden elever. När jag undervisade i en smal nisch hade jag så många elever att jag knappt klarade att lära mig namnen men nu när jag har eleverna i flera ämnen hinner jag skapa gedigna relationer till alla.

  8. Ping: För många för att alla ska förstå « Jans Syrliga KaramelLer

  9. Göran Tullberg skriver:

    Björn, Jag har försökt egen blogg, men den blir inte vad jag vill ha. Hur får jag en som din? Stor och med plats för inlägg? Jag missförstår dig. Jag är för dum eller du för otydlig.

    Jan! Det är vad jag vill ändra. Du skall ha (1) en smal nisch OCH (2) få elever – allt på en gång. Det går med KONCENTRATIONSLÄSNING! Det kommer samtidigt att ställa både rektorer och kommunalpampar OFF SIDE! Jag har haft 15 -17 elever helt ensam under ett år i streck. Vi la scheman själva hade en alldeles egen våning.

    • Björn skriver:

      Göran, gå in på wordpress.com så går det att registrera en likadan blogg som jag har, man kan välja på massa olika utformningar. Tyvärr är jag ingen världsmästare på datorer, bloggar etc så jag kan inte hjälpa dig sådär jättemycket.

      Jag menade verkligen inte att kalla dig dum, om du uppfattade det så. Jag tror att vi delar flera uppfattningar om hur vi skulle vilja utforma undervisningen. Men vi har också en avgrundsdjup språklig klyfta mellan oss. Vi uppfattar och beskriver världen väldigt olika. Hursomhelst, jag tror att det ligger mycket i Peter Gärdenfors utsaga:

      den som kan något kan också lära ut det. det talar för att organisera lärande i smala nischer. på ett sätt. å andra sidan så finns det mycket idag (läroplanen inte minst) som talar för ämesöverskridande verksamhet, tema etc. saken är, tror jag, att detta inte behöver vara motsättningar. får jag tipsa om en mycket intressant text av Inna Semetsky? Hon menar att specialisering leder till ökad bredd i utbildningen. den är helt klart läsvärd.

      Not by breadth alone: imagining a self-organized classroom

  10. Göran Tullberg skriver:

    Vi har nog olika språk. Jag läste litet ur Innas bok. Hon kan konsten att göra enkla ting komplexa.

    Jag är nog enklare och klarare språkligt sett. Är det en nackdel?

    Tack för tipset om blogg – jag får på det igen.

  11. Jan Lenander skriver:

    Jag tänker ta utgångspunkt i ett förtydligande du gjorde på min blogg om att det är ” inte många som är kapabla att föra ingående, medvetna resonemang om kunskapens sammansättning ur filosofiska, idéhistoriska och vetenskapliga perspektiv” och jag ifrågasätter i och för sig det korrekta i den slutsats men tycker att det är intressant att fundera på vad det leder vidare till när det gäller en fungerande skolorganisation.

    1. Behövs det en starkare skolledning som i så fall fyller upp denna brist i lärarnas insikter? Just nu är det väl tyvärr så att rektorers genomsnittliga insikt i de uppräknade områdena är lägre än lärarnas.

    2. Är det någon typ av hierarki bland lärare som behövs så att de med insikter ska leda de andra?

    3. Är det en radikalt ändrad lärarutbildning och lärarintroduktion som ger lärarna dessa insikter?

    Jag måste erkänna att jag blir lite pessimistisk av din syn på lärarkårens förmåga. Min syn på att de flesta lärare har viktiga olika insikter och att de kan kombineras på fördelaktiga sätt känns som att den öppnar många fler möjligheter.

    • Björn skriver:

      Jan, vilka bra frågor!

      Till en början måste vi ha klart för oss att det är mycket möjligt att vi vill olika med skolan och samhället i stort. Det är en viktig utgångspunkt lätt glöms av.

      1. Jag är för att rasa så mycket hierarkier som det bara går. Om vi ska prata utopiska tillstånd. Så starkare ledning, nej jag är skeptisk. Tror inte att det i sig höjer lärarkapaciteten. Om det hade höjt kapaciteten så vet jag inte om jag hade förespråkat starkare uppifrånstyrning ändå…

      2. Du tänker på lektorstjänster t.ex? Jag vet inte om vi behöver skapa interna hierarkier för att utbilda varandra. Kanske kan man få sådant att fungera ändå, genom ändrade rutiner?

      3. En bättre lärarutbildning med hårdare krav är ett måste. Åtminstone när jag tänker på min egen lärarutbildning, det var för enkelt. Personligen uppskattade jag de vetenskapshistoriska och filosofiska delarna av utbildningen mest. Min uppfattning var att många andra suckade och inte förstod vad detta flum hade med klassrummet att göra.

      Ja, jag är nog ganska pessimistisk själv. Men visst har du rätt, lärares insikter är det viktigaste för skolans organisation. Oavsett om just jag anser de insikterna vettiga eller ej. Men jag står nog fast vid att jag tycker att många lärares kunskapssyn har föga eller ingen idéhistorisk eller filosofisk förankring. Många är pragmatiska och gör det som fungerar. Men vad vet jag, det kanske är rätt väg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s