De bästa ska bli lärare – men inte bara de…

Vi måste få de bästa studenterna att vilja bli lärare. Det går hand i hand med att öka statusen, som ju verkar vara det viktigast av allt. För min del tror jag snarare det är viktigt att ha intellektuellt kapabla lärare eftersom dagens kunskapsbegrepp är så mycket mer komplext än 1950-talets. Läraryrket är svårare nu, kort sagt.

Det är nästan så att jag misstänker att kunskapande är av en så komplicerad och filosofiskt svårnådd ”nivå” att det inte är särskilt många lärare som orkar reflektera ordentligt över det överhuvudtaget. (Ni får gärna motbevisa mig!)

Här finns en intressant utmaning. Vi ska ha de bästa till läraryrket. Här uppstår ett uppenbart problem som gissningsvis är av det känsliga slaget; i Sverige finns det 173 629 lärare. Vi kan göra en jämförelse med fotboll, för fem år sedan fanns det ca 250 000 registrerade fotbollsspelare i Sverige. Om vi skall rada upp de 173 000 bästa fotbollspelarna i landet så är vi obönhörligen nere på division 7-nivå i slutet av raden!

Samma sak med lärare. Rada upp 173 000 lärare, och ni hajar poängen. Problemet är bara att alla lärare avkrävs en prestation på allsvensk nivå! Skolvärlden är så stor att den alltid kommer att få dras med att studenter som inte kvalificerar sig bland de bästa söker sig till, och klarar av, utbildningen. Kanske det finns fördelar med att fokusera på det breda spektrat av människor inom skolan. Kanske jag gillar de sista i ledet bättre än de första. Kanske jag tycker att de är lika viktiga som de bästa. Stryk kanske i föregående meningar.

Lästips: Tysta tankar, Metabolism, Skollyftet, Anna Kaya

Bloggat: , , , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

21 kommentarer till De bästa ska bli lärare – men inte bara de…

  1. coolaliaz skriver:

    Jämförelse mellan lärare och fotbollspelare är rolig och relevant. Det finns dock en stor skillnad: De bästa atleterna väljer i hög utsträckning fotbollen, men motsvarande rusning finns inte bland toppstudenter till lärarhögskolan. Det blir på sikt ett stort problem, i den mån vi inte redan har börjat känna av följderna.

    • Björn skriver:

      coolaliaz, ingen jämförelse håller i evighet.🙂

      saken är ju att fotbollen, liksom skolan, är stora sysselsättare. även om toppstudenterna (hur stor den gruppen nu är) väljer lärarutbildningen så kvarstår 180 000 tjänster att fylla. kan man formulera sig så här kanske:

      skolsystemet kräver en väldigt stor mängd anställda. den mängden är större än den mängd som man faktiskt kan förvänta sig förstår kunskapens komplexa verklighet. till skillnad mot t.ex. forskning i kvantfysik, den branschen kan drivas av ett mindre antal anställda, ett antal som svarar bättre mot det antal som kan förväntas förstå kvantfysiken.

      vad tror du om det?

  2. pernips skriver:

    Vi bör absolut göra något åt rekryteringen, men sedan ska vi väl framförallt ha den BÄSTA lärarutbildningen…

    • Björn skriver:

      pernips, bästa lärarutbildningen säger du. bäst i världen? varför är inte de andra länderna värda att ha en lika bra? (ja, jag håller med om att lärarutbildningen ställer alldeles för låga krav på sina studenter)

  3. Jan Lenander skriver:

    att det behövs andra än de bästa som lärare uppfattar jag som kritik av enhetskolan.

    • Björn skriver:

      Jan, av själva begreppet bäst framgår väl just att inte alla kan vara det…om någon är bäst måste det finnas någon som inte är det.

      • Jan Lenander skriver:

        man skulle nog kunna tolka det som att lärarna ska komma från de med de bästa förutsättningarna för att bli lärare. Jag tolkar ditt inlägg som att du inte tycker att skolan har råd att rekrytera alla lärare från gruppen som är bäst.

      • Björn skriver:

        det är feltolkat, Jan. vad jag menar är att andelen som är ”bäst” aldrig kommer att vara 200 000 människor stor eftersom bäst alltid är ett relativt begrepp.

      • Jan Lenander skriver:

        Ifall jag tolkar de bästa som en grupp individer med stor spridning så kommer eleverna få möta väldigt olika bra lärare och en del politikers och andras drömmar om ”superlärare” kommer på skam. Även de sämsta av de bästa är värda mycket uppskattning, de gör också viktiga insatser för många elever. Ser jag ditt inlägg så håller jag med dig till 100%. Är det så du tänker?

  4. Göran Tullberg skriver:

    Björn, bra att du är tillbaka.

    Du har rätt och fel. Det inte går att vända på hela lärarskaran på ett år är. Där har du rätt. Men börjar vi nu, så kan det bli 100 000 nya duktiga lärare om 50 år. Du får lägga in ett perspektiv.

    Det föreslagna provåret med mycket hårda krav måste komma in. De som visar framfötterna får de 10 000 eller 15 000 mer i lön som skiljer ut verkligt bra lärare från mindre duktiga. Övriga lärare går kvar tills de antingen vågar språnget eller blir bortrationaliserade.

    Under övergångstiden får bra och halvbra lärare jobba tätare tillsamman än de gör nu. Det gagnar hela undervisningen och blir läroår för dem som har behov av nytänkande.

    Jag tror det är lika viktigt att lärare får ta över skolans ledning som att de får bättre lön. Jag har själv sett hur mycket bättre och trivsammare skolan blir när lärarna själva sköter rulljansen.

  5. Göran Tullberg skriver:

    Tack Jan!

    Det var fina karameller. Jag visste inte att de fanns. Nu skall jag titta igenom hela din påse.

    Jag grundar min tes, om samarbete och att de som vet och kan skall styra, på egna erfarenheter. Jag har vid några tillfällen arbetat i en lärargrupp som själva styrde och organiserar utan inblandning. Senaste gången var när vi lancerade det som nu kallas högskoleingenjör. Det var en försöksverksamhet, så vi hade inga rektorer hängande på ryggen.

    Resultat bättre undervisning, bättre trivsel och MERA PENGAR. Men när vi blev en del av högskolan, så försvann pengarna. Tidningen skrev att rektor inte hade rätt att ta de pengar vi tjänat ihop, men de försvann!

    Läs också vad LR skriver. Den svenska skolan är mer byråkratiserad än någon annan. Kommunerna har medvetet sänkt lärarlönerna. inte bara för att berika sig själva utan för att de inte ville att lärarna skulle ha samma eller bättre lön än kommunalpolitikerna själva. Det finns att läsa och lyssna om hos LR.

    Jag försökte skaffa mig en egen blogg, men den blev inte som jag ville ha den. Svaren fick ha högst 160 nedslag – det räcker inte!

  6. Björn skriver:

    Jan, jag reflekterade över omöjligheten i att ha 200 000 lärare som är bäst. Skall återkomma med ett inlägg och förtydliga kärnan i min tankegång. Jag misslyckas ständigt med det.🙂

    • janlenander skriver:

      Ja den frågeställningen fascinerade mig och jag tror att många förstår dig. Det är när vi ska gå ett steg längre som vi skiljer oss åt. Kan eleverna ha lika mycket nytta av sämre lärare? Mitt svar är nej och att det är en orättvisa de ändå får leva med. Nyfiken på vilken väg dina tankegångar ska gå vidare.

  7. Göran Tullberg skriver:

    Björn,

    Det är inte läraren som skall vara bäst – det är hans/hennes elever. Vi behöver lärare som kan organisera och följa upp elevernas arbete, så att de (eleverna) är bäst.

    Jag var i USA på jakt efter de ”bästa lärarna”. Överallt mötte jag bra elever. Några elever hade inne artiklar i de STORA magasinen (Lancet o a), där de flesta professorer fick tji. Andra blev snabbt framgångsrika forskare. Lärarna släppte loss eleverna.

    Första veckan jag var lärare fick jag reda på att skolan hade en formidabelt duktig lärare, en gammal vithårig herre med krum i ryggen. Jag var nyfiken och tog chansen att gå med ett medelande till honom. Den disketa knackningen gav inget resultat, så jag klen in.

    Där satt den bästa läraren på skolan och sov i ett hörn, medan eleverna arbetade intensivt. En av eleverna fick svårigheter och gick fram till läraren. De log båda stort och talade med varandra. Ett förklarat leende spred sig över elevens ansikte när han gick tillbaka och han förklarade i sin tur för de två kamrater som försökt lösa problemet själva.

    Jag har haft elever som lärt mig. Det tillfredställer dem lika mycket som det tillfredställer mig. Jag fick forskaranslag just för att lära elever forska självständigt. Det finns massor av universitet och college i USA som driver samma tema. De har gått samman i ett förbund. Jag träffade både den förre och den nuvarande ordföranden i USA.

    Vi behöver en organisation och lärare som kan producera duktiga elever!

    • janlenander skriver:

      Härlig episod som demonstrerar hur olika vi lärare kan arbeta men framför allt vikten av att utmana elever till att arbeta själv och att vara lagom aktiva i elevernas lärande.

      • Riktigt härligt – och viktigt när vi diskuterar frågan om arbetsgivarens akribi för vilka som är och inte är duktiga lärare. Man kan tänka sig att rektor gör sitt korta nedslag i verksamheten minuten innan och sedan går därifrån enbart med bilden av en sovande lärare, vilket sedan ligger till grund för kommande lönesättning och medarbetarsamtal…

        Jag har flera kollegor vilka jag tidigare ansåg kantiga och motsträviga. Efter att ha fått förmånen att följa deras undervisning IRL så inser jag nu vilka oerhört duktiga lärare de är med eleverna, vilket förstås är viktigare än att vara snäll och social i ett lärarkollegium… Att vara motvalls kan också ge så mycket mer lärande i ett lag än ett jamsigt ”vi-pratar-om-vädret-så-vi-inte-blir-oöverrens”. Men hur tar man på det och värdesätter det?

  8. Göran Tullberg skriver:

    Ja, så är det Blixt!

    Lärare är olika och en tillfällig besökare har svårt att ta till sig hur arbetet lagts upp. Jag hade en kollega – biokemist – som var ”frälst för livets kemi”. Han var en utomordentlig föreläsare och han var själv djupt gripen av LIVETS SPÄNNANDE BAKGRUND. Han fångade eleverna. Det var som en religiös akt där bara halleluljaropen fattades. Alla hängde med.

    Vilken besökare som helst hade sagt ”Detta är en superlärare”. Och han var det. Biokemi är inte enkelt, men han benade ut de mest intrikata sammanhangen.

    Min undervisning siktade på att eleverna skulle bli duktiga ingenjörer. Efter ett tag var det de som höll fängslande föreläsningar medan jag satt och hörde på i klasen. Det var de som utformade, ledde, genomförde och redovisade laborationer medan jag satt på mitt kontor och läste deras skriftliga redovisningar som efter mycket slit blivit perfekta.

    Jag fick pris som bästa lärare av rektor, men det var på uppdrag av mina kollegor. Själv visste han ingenting om varför jag fått det. Jag fick aldrig löneförhöjning, vilket förvånade kollegorna men inte mig. Så visst har du rätt. Lärare är olika.

  9. coolaliaz skriver:

    Björn: De bästa studenterna har aldrig enbart sökt sig till läraryrket, även om det var rejält högre andel toppstudenter för några decennier sedan. Dessa sakernas tillstånd bör vi först återerövra, vilket kräver bättre löner och arbetsvillkor. Får lärarna bara rejält mer tid till för- och efterarbete, kommer kvaliteten på undervisningen att höjas ordentligt. Att de ”sämsta” bland våra 180 000 lärare inte skulle hålla måttet under ovanstående premisser är jag inte så orolig för. Faktum är att det finns mycket outnyttjad potential redan hos våra nu verksamma lärare, men den utnyttjas inte eftersom vi måste hålla på med för mycket omvårdnad och administration som skulle kunna skötas av nu arbetslösa bidragskostande medborgare.

    • Björn skriver:

      coolaliaz, jag håller med dig om administrationsbördan. det är faktiskt helt galet. ALLT skall registreras, bokföras och arkiveras. lärarsekreterare kanske kan bli en ny befattning?

  10. Ping: Läraryrkets proletarisering | Björn – om skola och utbildning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s