Det handlar om problemformuleringsprivilegiet

Moderaten Johnny Magnusson hävdar i en krönika att han vill att andra länder ska vara sämre utbildade än oss. Annars kommer vi inte klara konkurrensen. Vi måste vara bättre utbildade än andra, skriver han.

Vi svenskar. Han nämner också vilka andra det är som ska vara sämre utbildade. Det är de snabbt växande ekonomierna runt om i världen. Kina och Indien alltså.

Ingen idé att gå på djupet med den här diskussionen, det har jag gjort ett flertal gånger förut. Det är dock viktigt att notera hur den offentliga debatten har internaliserat ett visst perspektiv på kunskap och utbildning samt hur detta manifesteras. För att få till ett perspektivskifte, för att återta problemformuleringsprivilegiet, måste vi ifrågasätta varje sådan manifestation.

(En bitande ironi i sammanhanget är att moderaten Magnusson lyfter fram den flumpedagogiska skolan i Nossebro som ett eftersträvansvärt exempel.)

Bloggat: , , , , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

12 kommentarer till Det handlar om problemformuleringsprivilegiet

  1. Göran Tullberg skriver:

    JAG HÅLLER MED MAGNUSSON – HELT!

    Han skriver: ”Jag tycker att debatten om kvalitet i skolan och läraryrkets status är en av de viktigaste diskussionerna vi har att föra.”

    Har du andra åsikter Björn, så fram med dem!

    • Björn skriver:

      Jag tycker också att skoldebatten är viktig. Om inte annat borde väl det faktum att jag upprättat en blogg på ämnet vittna om det? I just den meningen håller jag med Magnusson.

  2. Göran Tullberg skriver:

    Jag gillar din blogg Björn.

    I vilka avseenden håller du inte med Magnusson?

    • Björn skriver:

      jag gillar inte det underliggande antagandet att kunskap och utbildning måste vara en tävling mot andra. i förlängningen är det en kritik mot kapitalismen.

  3. Göran Tullberg skriver:

    Du avser:”Vi måste vara bättre utbildade än andra, vi måste ha en forskning som ligger i framkant och vi måste ha ett innovationsklimat som gör att nya idéer snabbt omsätts till nya produkter eller koncept som kan säljas över hela världen.”(slut citat)

    Det är så oavsett om du gillar det eller inte. Våra elevers jobb hänger på vår ekonomi.

    • Björn skriver:

      Nu är det så, ja. Oavsett om jag gillar det eller ej. Om många, likt mig, ogillar det och bestämmer sig för att förändra det så kommer det inte att vara så.

  4. Göran Tullberg skriver:

    Björn,

    Du skriver: ”Om många, likt mig, ogillar det och bestämmer sig för att förändra det så kommer det inte att vara så”. (slut citat). Vad kommer inte att vara så?

    Ogillar du att skolan ger en bättre utbildning, att den leder till en forskning som ligger i framkant eller ett innovationsklimat som ger nya idéer? (Som Magnusson vill)

    • Björn skriver:

      Nej. Jag ogillar att det ekonomiska systemet påtvingar en viss logik som styr vårt medvetande i viss riktning. Jag skulle vilja se en förändring av det globala ekonomiska systemet.

  5. Göran Tullberg skriver:

    Tack Björn,

    Du skriver om ”en viss logik som styr vårt medvetande i viss riktning”. Vilken logik och vilken riktning avser du?

    Om vi anamar din nya logik, vad innebär det då för skolans organisation eller sätt att arbeta? Är din nya logik någon form av religion? Något om åter till naturen och bort med industrier och vetenskap?

    • Björn skriver:

      Det kan ju inte ha undgått dig, Göran, att det sedan 1800-talet funnits de som kritiserat det kapitalistiska ekonomiska systemet. Alltifrån Marx till Hardt & Negri. Jag ids inte gå igenom hela kritiken av moderniteten här och nu. Jag har skrivit massor med inlägg om detta på min gamla blogg.

      Kanske kan en av mina artiklar från pedagogiska magasinet, Det är dags att lyfta en annan bild av kunskap klargöra en del. Du hittar den under fliken Publicerat på annan ort här på bloggen.

  6. Göran Tullberg skriver:

    UTTRYCK DIG KLART!

    Jag har läst vad du skrivit.

    Du skriver:”I takt med att vänsterkrafter, socialdemokrater, tog över den parlamentariska makten så har dock jämlikhetstanken nått skolan. Detta spelade dock knappast någon roll för jämlikheten i samhället”

    Det är vad du vill föra fram – stämmer det? Nu får jag inte skriva annat än kortfattat, så här är mina frågor:

    VEM BESTÄMMER VAD SOM ÄR JÄMMLIKT? HUR MÅNGA KONTROLLANTER BEHÖVS FÖR ATT SÄKRA ATT ALLA ÄR JÄMLIKA? ÄR NORDKOREA OCH CUBA JÄMLIKA SAMHÄLLEN?

    • Björn skriver:

      Jag vet inte vem som bestämmer vad som är jämlikt. Jag vet inte hur många kontrollanter det behövs. Nej, nordkorea och kuba är inte jämlika.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s