Vem här är en SO-lärare?

På mitt examensbevis står det att jag är utbildad att undervisa i grundskolans senare år i ämnena historia och samhällskunskap. En ganska meningslös utbildning eftersom man alltid eftersöker SO-lärare. Eller snarare SO plus något annat ämne.

Jag är notoriskt okunnig på det här området men nu undrar jag om någon här är utbildad SO-lärare? När jag utbildade mig så krävdes tre terminer per ämne plus de pedagogiska (utbildningsvetenskapliga?) kurserna om tre terminer. Det blir fyra och ett halvt år.

Om jag skulle blivit behörig i hela SO-spektrat skulle jag även behövt läsa tre terminer religion och tre terminer geografi, eller? Då hamnar min utbildning på sju och ett halvt år. Om jag dessutom skall ha ett annat ämne, förutom SO, så krävs åtminsone tre terminer till. Det ger alltså en sammanlagd utbildningslängd på 9 år.

Nog för att läraryrket är komplext, men va fan? Jag måste ha missuppfattat det här någonstans…

Lästips: Metabolism, Tysta tankar, Christer, Redaktionsbloggen

Bloggat: , , , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

19 kommentarer till Vem här är en SO-lärare?

  1. Göran Tullberg skriver:

    Björn,

    Det betyder ingenting vilka ämnen du har din kompetens i. Schemat gör ändå att du får undervisa i helt andra ämnen. 50% av lärarna undervisar i fel ämnen.

    Jag vill ha en- eller två-ämnes skolor. Det är i alla avseende bättre. Nu är det lotteri i vilka ämnen du får undervisa i.

  2. metabolism skriver:

    Som jag förstått det blir du med den nya lärarlegitimationen bara behörig för att undervisa i historia och samhälle. Det borde då rent logiskt innebära att du kan undervisa i de ämnena – och att en kollega får ta de andra två? Är det här ”det stora pusslandet” med tjänster som det talas om kommer in i bilden?

    På Södertörns Högskola där jag läste minns jag ett rabalder när alla blivande SO-lärare insåg att de inte skulle kunna bli SO-lärare på grundskolan (men 2-ämneslärare på gymnasiet) eftersom man på SH läste 2 ämnen så som du gjorde, och inte en SO-lärarutbildning med alla ämnen men med färre poäng i varje ämne.

    Det är nog bara Skolverket som kan reda ut det här, eller någon som redan kollat upp det med Skolverket! Kanske finns det någon dispens av något slag, t.ex. tiden man undervisat? Någon borde ju ha tänkt till innan eftersom utbildningen länge varit upplagd på ett sätt och tjänsterna sett ut på ett annat i grundskolan …

    Berätta gärna när du vet – och lycka till!

    /Janis

  3. Marie skriver:

    Jag är en SO-lärare med något äldre utbildning än vad du har. Jag gick SO 4-9 och har därmed läst två terminer historia, två terminer religion samt en termin geografi och en termin samhällskunskap. Utöver det läste vi en och en halv termin SO, vilket skulle motsvara B-kurserna (nästan) i de ämnen vi inte hade läst mer än en a-kurs i. I och med detta blev vi behöriga att undervisa i alla fyra SO-ämnen. Nu räcker det ju inte att vara SO-lärare på dagens skolor utan jag har sedan min examen 1995 ständigt undervisat även i svenska. Och totalt obehörig i det kärnämnet. De senaste tre åren har jag dock läst svenska på halvtid vid sidan av mitt arbete och nu är jag inne på slutspurten. I början av juni kan jag med stolthet säga att jag är behörig SO/Sv-lärare på högstadiet. Efter 6 års utbildning. Är lönen motsvarande andra yrkesgrupper med liknande utbildningslängd? Svar: Nej!

    • Björn skriver:

      Marie, det är såklart alldeles för lång utbildning för ett grundskollärarjobb. Eller snarare, lönen är inte i närheten av läkare eller jurister som ligger på liknande längd.

      Problemet för min del är att man förklarade för mig att det krävdes tre terminer för behörighet. Sen följer det uppenbara, ingen anställer en lärare med bara ett ämne i sin kompetens. Jag trodde väl, i min enfald, att jag skulle få två ämnen (Samhällskunskap och Historia) när jag började plugga. I ärlighetens namn så brydde jag mig kanske inte så mycket. Jag var bara glad att komma ifrån löpande bandet på mjölkvarnen där jag jobbade…

      Nåt jävla konstigt är det hursomhelst.

    • Paula skriver:

      Liksom Marie här är jag 4-9-lärare i SO och har kompletterat med svenska och en doktorsexamen i litteraturvetenskap, så jag får behörighet i svenska också t o m gymnasiet. Förstod inte alls de nya lärarutbildningarna. Man måste ju utgå från verkligheten. Med fler och mindre skolor behövs ju fler ämnen inte mindre. Men ska man klara sig idag är det nog inte ämneskunskaper utan juridik och administration man ska plugga… Jag har fått höra att såna som jag med dubbel examen skulle vara attraktiva, men de flesta ser mig som överkvalificerad. Aldrig blir det riktigt bra… Utbildning lönar sig inte.

      • Björn skriver:

        hej Paula. då har du ju åtminstone två ämnen, eller fem (sh,hi,re,ge,sv) beroende på hur man räknar. egentligen bryr jag mig inte så mycket om huruvida jag har exakt rätt behörighet eller inte. lönearbetet kommer knappt aldrig vara det viktigaste i livet ändå.

  4. Göran Tullberg skriver:

    Dåligt organiserad skola.

    Om ni kunde jobba i en liten OS-skola med 3-4 lärare som samverkade och la eget schema, så skulle alla problem vara ur vägen. Eller om vi hade en skola för historia och samhällsvetenskap så skulle Björns problem vara lösta.

    Varför ha en skola uppdelad i levnadsålder med alla ämnen huller om bladder, där lärarnas kunskaper inte betyder något och där elever och lärare spriger om varandra som yra höns. Där en idiotisk 40-minuters indelning styr, i stället för målen och tidsbehovet.

    I stället kan vi ha institutioner eller en-ämnesskolor där några få lärare t ex 2-5 själva styr och har samma elever utan avbrott under veckor. Där man kan träna elever eller elevgrupper att jobba själva och låta dem sträva fram mot målen i sin takt. Där förmåga och intresse driver, i stället för tvånget att hänga med årskursen.

    Där elever ser fram mot ett mål: ”Snart har jag klarat av mitt mål – jag ser fram mot provet och bestämmer själv när jag tar det”. I stället för ”Oh herre jesses! Nu kommer prov både i engelska och matte samtidigt – det går åt h-vete.”

    Skolan är riktigt dåligt organiserad både för lärare och elever. Det är inte en skola där lärare och elever jobbar på bästa sätt.

    SKOLAN FUNGERAR INTE FÖR VARKEN ELEVER ELLER LÄRARE. DEN ÄR GJORD FÖR ATT REKTORER OCH SKOLDIREKTÖRER SKALL HUNSA LÄRARE OCH ELEVER. DET ÄR INGEN LÄRANDE SKOLA. DEN MALER SÖNDER LÄRARE OCH ELEVER!

    • Björn skriver:

      Tack Göran. Jag håller med dig och jag uppskattar verkligen vad jag uppfattar som en uppriktig ilska över situationen. Jag delar den…

  5. Anna skriver:

    Regeringen har beslutat om behörighetsregler som ska ligga till grund för legitimationen. De som en gång fått en examen för alla SO-ämnen (som Marie) de får behörighet för det. De som likt du (och jag) har en examen i två av ämnena blir behörig för det. Om man vill komplettera med fler ämnen krävs tre terminer (90 hp) vardera om ämnena är svenska, samhällskunskap eller musik och 1,5 termin (45 hp) för alla andra ämnen. Detta gäller för 7-9 i grundskolan, och samtidigt ändras ju kursplanerna där så att begreppen SO och NO försvinner, liksom möjligheten att sätta blockbetyg.

  6. Peter Andersson skriver:

    Hejsan på er.

    Jag var idag på anställningsintervju för en tjänst som svensklärare samt geografilärare på en högstadieskola. Jag har utbildat mig 4,5 år med start 2002 och slut 2007 och på den tiden var det okej att ha ett grundämne (svenska i mitt fall) samt ett till. Då läste jag och vänner SO (dock ingen samhällskunskap). Jag har således 60 p svenska, 20 p geografi, 20 p historia samt 20 p religion.

    Nu börjar jag dock bli orolig. Är jag inte behörig att undervisa/sätta betyg i geografi för högstadiet med min kompetens?

    • Björn skriver:

      Peter, jag vet inte. Utbildningarna har ju sett olika ut. Men jag tror säkert att om du har ett examensbevis så är du behörig och kommer att få legitimation därefter. Den här reformen är mycket illa förberedd. Tyvärr.

    • Anna skriver:

      Peter – du är behörig för det som ditt examensbevis säger att du är behörig för… om det nu är någon vägledning. Vissa lärosäten har haft vissa svårigheter med att vara tydliga där – eller hur man ska uttrycka det…:/

      • Peter Andersson skriver:

        Precis. På mitt ex.betyg står ”Lärarexamen” och på följande sida är ovan nämnda ämnen uppräknade…

        Cirkus Scott – Allt är förlåtet…

  7. Anna skriver:

    @Peter:
    OM du skulle bedömas ”obehörig” i de so-ämnen du läst (vilket jag har svårt att tro) så behöver du 15 hp (en halv termin) geografi för att bli fullt behörig för 7-9. Blir du tillsvidareanställd före 1 juli har du till 2015 på dig att fixa det…

  8. elisabeth smeds skriver:

    Detta har jag funderat länge kring. När ska lärartjänsterna spegla den utbildning vi formats i? Eller ska man tänka i andra riktningen; hur behöver eleverna och klassrumsverkligheten att lärarna är utbildade och indelade? På småskolorna blir det svårt att få ihop tjänster till alla ämnen… deltider? Jag vill minnas att jag sett statistik över hur många lärare som har respektive ämneskombination. Själv känner jag mig smått ovanlig med geografi-religion som mina ”tyngsta” ämnen, men det kanske kryllar av sådana på andra håll? Jag hoppas att man kan bli lite eftertraktad snart! Tack för Annas information om regelverket, Varför krävs längre studier i ämnena musik, svenska och samhällskunskap, tro (om man ska komplettera sin utbildning)?

    • Björn skriver:

      ja, jag misstänker starkt att legitimationsreformen kommer att leda till mycket deltider. vilka F-6-skolor kommer att ha möjlighet att hem och konsumentkunskapslärare t.ex? Det ingår i läroplanen från år 3. det kommer att bli en hem och konsumentkunskapslärare som får hoppa mellan olika skolor för att fylla en heltidstjänst.

      själv känner jag mig totalt blåst på min utbildning. jag har läst samhällskunskap och historia för grundskolans senare år. det gör att jag inte ens är behörig i ett ämne, eftersom man bara eftersöker ”SO-lärare” med behörighet i sh-ge-hi-re. När jag talade med studievägledare under studietiden fick jag bara vet att ”ja, du blir behörig i sh och hi för grundskolans senare år”. Inte fan sa någon att det inte fanns några sådana jobb.

  9. Torgny Kjearsten skriver:

    Den svenska skolan är bortom kontroll. För att bli behörig SO-lärare behöver du läsa;

    KPU (90p) = 3 terminer
    Huvudämne: Samhällsvetenskapliga ämnen (Statsvetenskap; 90p + Sociologi; 30p) = 4 terminer
    Geografi (45p) = 1,5 terminer
    Historia (45p) = 1,5 terminer
    Religion (45p) = 1,5 terminer

    Totalt: 345 poäng eller 11.5 terminer vilket innebär; 5.75 år. Tyvärr räcker inte detta för arbetsgivarna vilka gärna ser att du kan undervisa i ytterligare ett ämne – motsvarande 90 p (3 terminer). Du kommer därför behöva läsa 14.5 terminer (435p) eller 7.25 år. Intressant nog säger många arbetsgivare att det är ”meriterande” att ha läst fler ämnen. De flesta SO-lärare (7-9) har dock sällan mer än 3 ämnen vilket innebär ”bara” 10 terminer eller 5 år av studier. Den längsta gymnasielärarutbildningen; Samhälle & Svenska är 5.5 år medan den kortaste gymnasielärarutbildningen är 4.5 år.

    Problemet med lärarutbildningen är att det i princip inte råder generell lärarbrist. Det råder lärarbrist inom vissa lärarkategorier, så som fysik, kemi, biologi, naturvetenskap och matematik. Vidare skulle ”lärarbristen” i dessa ämnen kraftigt reduceras om de lärarna som idag inte arbetar som lärare idag återvände till läraryrket. Det som komplicerar sakens natur är att lärarna lämnar yrket. De lämnar yrket primärt för de låga lönerna. Lön är (nästan) alltid driven av överetablering. Lönerna hålls också låga genom att kommunerna inte har råd att anställa lärare och istället använder sig av lärarvikarier alternativt låter lärare undervisa i fler ämnen än de är utbildade för. Det råder ett massivt överskott på jurister, journalister, samhällsvetare, ekonomer, beteendevetare och humanister.

    Dessa har länge sökt sig till lärarprogrammet vilket ytterligare genererar ett överflöd på lärare i humanistiska och samhällsvetenskapliga ämnen. I slutändan är det en fråga om balans och politiker vill inte gärna att det skall bli färre universitetsplatser eftersom det ökar arbetslösheten.

    Det är hemskt när man träffar människor med långa högskoleutbildningar inklusive lärare som försörjer sig inom yrken de hade kunnat få efter gymnasiet eller i värsta fall hoppat av gymnasiet. Svensk arbetsmarknadspolitik, skolpolitik och högskolepolitik är en skam. Det värsta är nog, när jag tänker efter, att vi fortsätter att rösta på samma politiker trots att de leder landet i fördärvet. Mina danska släktingar och vänner är helt chockerade över att Sverige avskaffar sig både sitt humankapital och sitt ekonomiska kapital.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s