Ett viktigt påpekande angående kunskap

Ok, nu blir det att läsa långa citat. Men jag lovar att det är värt det. Återvänder till Mikael Segolssons avhandling där han delvis beskriver förutsättningar för dagens kunskapande. I mitt sinne är det en rhizomatisk struktur (jag har skrivit om kunskap som rhizomatisk struktur både 1,2 och 3 gånger) som Segolsson beskriver, även om han inte använder just det ordet:

behovet av tydliga konturer eller fasta punkter i tillvaron har gradvis försvunnit i takt med att våra strategier för att hantera olika situationer har förändrats, i synnerhet när det gäller våra attityder till vilka kunskaper som prioriteras för att hantera såväl arbetsliv som skola.

Digitaliseringen har medfört en förändrad samhällsstruktur där informationsbehandling ersatt industriell produktion som värdeskapande fundament och där det som vi upplever som ett naturligt flöde inte är linjärt eller sekventiellt utan associativt.

Ett exempel är att vi i olika digitala informationsmedium mitt i en text kan klicka på något ord som är länkat till associerande information. Dreyfus (2006) menar att människan idag föredrar information som är flexibel och som tillåter associationer till annan information snarare än att vara hierarkiskt ordnat i givna samlingar.

Jämför det med hur ett rhizom beskrivs på wikipedia:

En icke-hierarkisk struktur av begrepp som fortplantar sig i alla riktningar och inbjuder till en mångfald användningssätt, omfunktioneringar och ympningar.

Ett rotsystem, å andra sidan, kan ses som ”ändlöst skapade kopplingar mellan semiotiska länkar, maktstruktureringar och omständigheter gällande konst, vetenskap och sociala rörelser”

som en karta eller brett spektrum av attraktioner och influenser utan särskild utgångspunkt eller födelse, ty ”en rotstruktur har ingen begynnelse och inget slut; den är alltid i mitten, mellan saker, innevarande, intermezzo.”

Rotstrukturens plana rörelse motsätter sig kronologi och organisering, istället föredrar den ett nomadiskt system av tillväxt och spridning.

Det finns många gemensamheter i beskrivningarna, och det vore verkligen roligt om någon skolforskare på allvar kunde ta sig an och utforska begreppet. Jag tror att en full förståelse av begreppet hade givit intressanta vinklar på skola och utbildning i vår tid.

Det viktiga påpekandet som utlovats gömmer sig i Segolssons citat ovan som beskriver vår förändrade materiella verklighet: Kunskapen som rhizom är inte en bild av kunskapen. Det är ingen metafor. Kunskapen är rhizom.

Lästips: Christer, Tysta Tankar, Metabolism, Hos en danslärare

Bloggat: , , , , , , , , , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Ett viktigt påpekande angående kunskap

  1. Mats skriver:

    Jag försöker lista ut Zarembas kunskapssyn – men tror han vill rida på alla kameler samtidigt?
    http://www.dn.se/kultur-noje/det-ar-ingen-vacker-syn-sa-tog-teknokraterna-kommandot-over-skolan

  2. Göran Tullberg skriver:

    Björn! Jag är ställd redan på de första raderna!

    Det står: ”Digitaliseringen har medfört en förändrad samhällsstruktur där informationsbehandling ersatt industriell produktion som värdeskapande fundament och där det som vi upplever som ett naturligt flöde inte är linjärt eller sekventiellt utan associativt.” (Slut citat)

    Industriell produktion finns väl kvar? Industrin finns väl kvar och skapar värdefulla produkter – den är värdeskapande? Den använder sig av datorer för styrning och kontroll, men det är den som skapar värden, med hjälp av bland annat datorer.

    Vad menas med naturliga flöden? Är det floder och luftströmmar? Är den där Zeramba poet, eller menar han allvar? Björn, jag fattar ingenting.

    • Björn skriver:

      göran, nu läser du slarvigt. zaremba hade ingenting med mitt inlägg att göra.

      till saken, industriell produktion finns självklart kvar, men befinner sig inte längre i en hegemonisk position. snarare befinner sig den immateriella produktionen i en sådan hegemonisk position. begreppet naturligt flöde tolkar jag i detta sammanhang ungeför som logisk följd, alltså: det som vi uppfattar som en logisk ordning av sakernas tillstånd har förändrats från sekventiell, linjär, till associativ, icke-linjär.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s