Din kunskapssyn hindrar jämlikhet

Jag återvänder till Carl Anders Säfströms artikel Vad kan utbildning åstadkomma? för ytterligare en tanke (läs gärna förra inlägget om artikeln).

Hur vi uppfattar kunskap spelar roll för hur vi ska se på jämlikhet och det tidsperspektiv på jämlikhet som jag kommenterade i förra inlägget. Tanken på kunskap i form av progression eller utveckling är grundläggande för ett ojämlikt samhälle. Tanken på progression/utveckling förlägger jämlikheten i en avlägsen framtid.

Säfström angriper den utvecklingspsykologi som ligger till grund för, gissar jag, många pedagogers uppfattning om kunskap. Uppfattningen att barnet förflyttar sig från en position av ojämlikhet mot en framtida position som jämlik grundlägger just den ojämlikhet som den säger sig vilja motverka.

En sådan linjär kunskapssyn borde alltså ersättas av en annan kunskapssyn om vi vill allvar med jämlikheten. De få, tappra stackare som följer bloggen kontinuerligt vet att jag nu kommer att saluföra mitt kära rhizom:

Vi byter ut kunskapens träd och tänker i stället ett rotsystem, ett rhizom, som växer åt alla håll. In, ut, fram och tillbaka, upp och ner. En avknoppning kan när som helst skjuta ut i ny riktning och åter ta fäste var som helst i rotsystemet. Vår kunskap växer då inte längre rakt fram, rakt upp. I stället växer den, och har kopplingar, åt alla håll. Samtidigt. Kunskapen har ingen början och heller inget slut.

En sådan ansats skulle riva behovet av ett linjärt skolsystem där eleven vandrar rakt fram, steg för steg, från första klass till studenten. I stället för att varje ämne eller utbildning bildar en egen trädgren, separerad från de övriga, bildar vårt rhizom potentiella kopplingar mellan allt lärostoff.

Konkret så bör alltså de som vill göra jämlikhet försöka frigöra sig från sin syn på kunskap som linjär eller progressiv och försöka inse att kunskapen har ingen riktning. Det är bara växandet, blivandet eller vårt rhizoms kopplingar i sig som identifierar kunskapande.

Lästips: Heiti, Christer, Helena, Tysta Tankar

Bloggat: , , , , , , , , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Din kunskapssyn hindrar jämlikhet

  1. Göran Tullberg skriver:

    LIKVÄRDA ELLER JÄMLIKA?

    Förr använde forskare ordet jämlika när de menade likvärda (lika mycket värda). Du säger fortfarande jämlika men menar likvärda. Det bäddar för oklarheter!

    Du skriver: (Citat) Tanken på kunskap i form av progression eller utveckling är grundläggande för ett ojämlikt samhälle. (Slut på citat)

    Det är totalt fel! Om elever skall kunna följa utbildningen, så måste de starta från grunden och utvecklas därifrån. Jag har sett att elever som inte kan läsa och skriva får gå vidare i klasser där det fordras att de skall kunna läsa och skriva.

    De kommer att ständigt få underbetyg. De har ingen nytta av en undervisning som de inte kan följa. De krossas! Där är ditt förakt för framsteg. Eftersom alla är jämlika (lika), så skall alla gå fram i samma takt, men det innebär att de långsamma krossas och att de som är intresserade och har lätt för sig hindras och tappar intresset.

    Nu säger du att jämlikhet bara betyder att vi anser alla människor vara lika mycket värda. Skall vi då strunta i att bygga kunskap från grunden? Skall vi börja med differentialekvationer och trigonometriska ekvationer och sluta med plus och minus?

    Jag tycker du skall tala om i klartext om du vill att kunskaper skall byggas från grunden och utvecklas vidare därifrån eller om skolan får arbeta hur som helst och lämna svaga i sticket bara för att de är jämlika (värda lika mycket?)!

    • Björn skriver:

      Göran, jag använder ordet jämlikhet såsom det definieras i t.ex nationalencyklopedin som jag visade för dig i en tidigare kommentar. Det är den definitionen jag är ute efter. Om vi sedan kallar begreppet för jämlikhet eller cirkustält spelar mig mindre roll. Så nu har vi det klart för oss: när jag talar om jämlikhet menar jag det som nationalencyklopedin kallar för jämlikhet. Jag och NE har alltså samma definition av begreppet.

      Du skriver: (Citat) Tanken på kunskap i form av progression eller utveckling är grundläggande för ett ojämlikt samhälle. (Slut på citat)

      Det är totalt fel!

      Fel? Jag talar här med filosofen Jaques Rancieres ord. Vi talar om filosofi, metafysik, inte om vetenskap. Ranciere presenterar ett filosofiskt perspektiv att utgå ifrån. Det kan inte vara ”fel” i bemärkelsen osant, däremot kan du tycka att det är fel rent moraliskt eller etiskt att utgå ifrån det perspektivet, det respekterar jag i så fall.

      Jag uttrycker inget förakt för framsteg. Jag ifrågasätter möjligheten av ett framsteg. Framsteget är centralt i den moderna människans världsbild och det är svårt att frigöra sig från tanken på det ständiga framsteget. De postmoderna tänkarna har nått en bit på den vägen. Myten om framsteget av Georg Henrik von Wright är ett fint lästips på området.

  2. Göran Tullberg skriver:

    Hur manifisteras jämlikhet i skolan?

    Erik Walin har beskrivit sina försök att införa jämlikhet som jag ställer min bakom:

    Jämlikhet är möjlighet att göra val som svarar mot förutsättningar och behov. Men dessa val görs inom de ramar som kursplaner beskriver. Det senare för att göra valen lagliga. Vi får inte bryta mot skollagen. (säger han)

    Han vill att elever organiseras i arbetsenheter och personalen i arbetslag med lokaler samlade för lagets behov.

    Om det är din uppfattning om jämlikhet i skolan, så är vi eninga med E Walin.

  3. Ping: Ett viktigt påpekande angående kunskap | Björn – om skola och utbildning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s