Varför måste vi ha ämnesspecialister?

Diskussionen om lärarlegitimation fick mig att tänka lite. Det är utan tvekan så att reformen leder till ett cementerande av ålders- och ämnesstrukturer som bara finns till av ren tradition och utan någon som helst stöd av forskning.

Dessutom borde vi ifrågasätta behovet av ämnesspecialister. Jag menar, kunskapandet i NO-ämnen är inte på något kvalitativt sätt skilt från kunskapandet i SO-ämnen. Eller är det enbart så att det är ämnesspecifika faktaexperter som Jan Björklund är ute efter? I så fall är vi riktigt illa ute.

Ta mig fan om jag inte hellre skulle vilja se generalistlärare med ytligare kunskaper inom ett flertal områden men med expertkunskap i att koppla samman och kommunicera mellan dessa områden.

Bloggat: , , , , , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Varför måste vi ha ämnesspecialister?

  1. ChristerMagister skriver:

    Med tanke på att du själv skrev ”att provocera är en dygd” tidigare måste jag fråga om det faktum att lärare väljer ett huvudområde (blir ”ämnesspecialister”) verkligen måste medföra cementerade ålders- och ämnesstrukturer? Kan man inte samarbeta och arbeta tematiskt i alla fall? Vad säger att inte ”ämnesspecialisterna” har tillräckliga generella kunskaper inom även andra områden för att kunna koppla samman och kommunicera mellan olika områden?

    • Björn skriver:

      Du är välkommen att provocera här alla dagar i veckan!🙂

      Ja, det är dumt av mig att dikotomisera så. Det handlar nog inte om antingen eller specialist/generalist.

      Jag kan inte servera några svar, men väl några vidare funderingar:
      På ett generellt plan, det finns säkert undantag, så borde ju djupare specialisering rimligtvis leda till mindre förståelse för andra ämnen. Jag tror att ökad specialisering försvårar tematiska arbetssätt. Jämför skolan med förskolan t.ex. Någonstans är det nog så att jag vill inte ha samarbete mellan ämnen. Kanske vill jag skrota ämnena.

      • Anna skriver:

        Det du beskriver alltså både specialist och generalist liknar för mig de lärare man mötte förr. Tänk om alla de djupt bildade personer som då blev lärare hade haft tillgång till de verktyg som vi har för lärande idag.
        Som Christer skriver så behövs ämneskunskap mer och mer för äldre elever, men i den nya lärarutbildningen är ju målet mer av generalister för de yngre. Men det kräver också att de som väljer yrket verkligen är intresserade av ”bildning” inte på något torrt faktasätt utan som en ambition att kunna mycket av allt och att därmed också kunna se sammanhang i både undervisningen och i elevernas frågor.
        Att sätta ett gäng lärare som egentligen inte kan något om något att arbeta i teman känns som en rak väg utför. Lärare med goda ämneskunskaper kan istället verkligen bidra i sådana samarbeten.

  2. Göran Tullberg skriver:

    VILL NI HA OKUNNIGA LÄRARE?

    En kemilärare som inte behärskar sitt ämne sätter eleveras liv och hälsa i fara!

    Är det bra att en lärare inte behärskar sitt ämne? För framgångsrika lärare gäller att de kan sitt ämne och brinner för det! Så är det! Ni båda har fel!

    • Björn skriver:

      Göran, jag är mycket mån om att vi för öppna diskussioner i kommentarsfälten. Att skrika ut meningslösa plattityder får du göra någon annanstans.

      Jag har inte på något sätt skrivit att vi inte ska ha lärare som behärskar sitt ämne. För mig handlar kanske diskussionen snarare om huruvida vi verkligen behöver ha ämnen alls.

  3. ChristerMagister skriver:

    Vad som är lämpligt beror ju förstås på vilken skolnivå vi talar om. Lärare i åldrarna upp till år 6 kommer att läsa ganska brett medan specialiseringen ökar längre upp i skolsystemet, vilket känns rimligt eftersom det inte är särskilt troligt att en lärare har tillräckligt djupa kunskaper för många ämnen på en avancerad nivå. Som Göran skriver bör man ju även brinna för sin undervisning och jag har svårt att se mig själv entusiasmera elever inför studier av rymden eller atomernas uppbyggnad, även om jag behärskar ämnet på aktuell nivå.

    Vad sägs om breda lärare (🙂 ) och tematiskt arbete utan ämnesuppdelning upp till år 6, mer ämnesspecialisering men ett djupare samarbete än i dagens läge i år 7-9 och … ja, gymnasiet har jag dålig koll på hur det ser ut i dag, men att ha ämneslärare som samarbetar känns väl lämpligt även där?

  4. Göran Tullberg skriver:

    SAKNAR LÄRAREN KUNSKAP, SÅ SAKNAR HAN/HON INTRESSE!

    Det är min och Christers erfarenhet.

    Svensk undervisning har blivit sämre framför allt vad gäller NO och matematik. Skolverket tvingades i fjor ge lärarna i de första årskurserna kurser i matematik. Av dem har 25% ALLS INGEN UTBILDNING I MATEMATIK ELLER NO!

    Som konsulent har jag rest runt på skolor. Min erfarenhet är att inga lärare på lågstadiet är intresserad av varken NO eller matematik. De har inte de kunskaper som behövs. Allt tyder på att elevers svårigheter i NO och matte börjar där.

    Vi behöver ämneskunniga och intresserade lärare! Under 6 år på dagis kan vi inte få dem, men när det egentliga lärandet börjar, så måste vi ha dem!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s