Är måttet rågat?

En statlig utredning föreslår att elever skall få överklaga sina betyg. Dock inte alla betyg, utan slutbetygen i nian och på gymnasiet. Betyget måste dessutom vara ”uppenbart oriktigt”, vem som nu ska tolka det. Det är förståeligt att frågan kommer upp. Betygen och den formella utbildningen blir som bekant mer och mer viktiga för elevers framtida valmöjligheter.

En trolig effekt av ett sådant system med överklaganden är att lärare skulle spela safe och bara använda sig av kunskapsutvärderingar som är lätt mätbara, för att kunna ha ryggen fri. Detta med väl kända effekter på skolans epistemologiska inriktning.

Man vill ju hoppas att Björklund sågade förslaget av den anledningen och överraskande nog så snuddar han faktiskt vid den och menar att

Det kan också bli en väldig fixering vid skriftliga provresultat.

Våga föra resonemanget till sin spets, Jan! I en djupare filosofisk mening är måttet vår existens transcendentala grund. Ja, faktiskt verkar det nästan så. Det som inte kan mätas finns inte. Vi skyr det omätbara, det är bara konstigt och oförståeligt.

I tider där traditionella mått och måttstockar undergrävs är det inte konstigt om många börjar ropa på ökad mätbarhet. Hur ska man annars kunna veta vad som finns?

En byråkrati med betygsöverklaganden kan vara precis en sådan komponent i en logik som upprätthåller en struktur av standardiserade, lätträttade, tester som jag skrivit om här.

Bloggat: , , , , , , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s