Framtidens skola = standardiserade tester?

De standardiserade testerna är problematiska.* Men vad finns det för fog för att tro att vi faktiskt går mot en utveckling där standardiserade tester kommer att spela en allt viktigare roll inom skola och utbildning? Jag tänker mig två linjer i vår samtid som är sammankopplade med en sådan utveckling:

1. Modernitetens övergång i det postmoderna.
Medan moderniteten är det beräknande samhällsparadigmet så är det postmoderna det kommunicerande. Där moderniteten talar om rationalitet som en väg till ordning och rättvisa pekar postmoderniteten på jämkningar mellan olika språkspel.
I en värld där våra traditionella måttstockar ifrågasätts och rent av spelar ut sin roll så kommer kraven på stringenta, rationella, ”objektiva” mätningar att verka allt mer tilltalande för många.
2. Disciplinsamhällets övergång till kontrollsamhället.
Disciplinsamhället gick ut på att rent fysiskt ”stänga in” människor i övervakade rum, institutioner; skola, fängelse, armén eller fabriken. Detta som ett sätt att disciplinera, kontrollera, befolkningen.
Kontrollsamhället bygger på den teknologiska möjligheten att samla, kategorisera och analysera enorma mängder information. Nu behövs inte längre disciplin på samma sätt, och därmed inte samma fysiska instängningsmekanismer. Mer specifikt avseende skolan: Den sammanhållna grundskolan är, mer eller mindre, avskaffad. Friskolor med alternativa program, kurser etc skjuter upp som svampar ur jorden.
För att kunna fortsätta att kontrollera flödet av kunskaper i landet och för att uppehålla en upplevd likvärdighet, rättvisa (vad det nu betyder?), så tror jag, återigen, att omfattande standardiserade tester kommer att verka tilltalande för många.

Jag är inte positiv till en sådan utveckling. Men jag befarar att de standardiserade testerna i framtiden kommer att framstå som alltmer logiska och nödvändiga. Frågan är om vi kommer att klara av att identifiera vilka materiella respektive icke-materiella komponenter som upprätthåller en sådan logik, en sådan nödvändighet.

*Jag har beskrivit problematiken här. I ytterligare ett inlägg tar jag upp en specifik provfråga som jag ser som problematisk. Jag utvecklar mitt resonemang om provfrågan, och standardiserade tester i allmänhet, i en kommentar till Helena von Schantz som ifrågasätter min ståndpunkt. Helena är, vad jag förstått, förespråkare av centralrättade nationella prov, och det får man gärna vara. Men jag är orolig att de som förespråkar mer standardiserade tester inte har funderat på de problematiska effekter som kan finnas med dessa tester.

Bloggar: Christer, Mats, Hjalmar, Tankspritt, Strötankar, Morrica, Metabolism, Helena

Bloggat: , , , , , , , , , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

14 kommentarer till Framtidens skola = standardiserade tester?

  1. Mats skriver:

    En central fördel med standardiserade tester är att de skulle kunna minska lärarberoendet och därmed rasera en del hierarkier i klassrummet.

    Skolan som sorteringsinstrument tror jag inte vi kommer åt. Kanske är den postmoderna varianten mer öppen för entreprenöriella initiativ och då handlar det mer om personliga egenskaper och nätverk än formella meriter.

    Kanske.

    • Björn skriver:

      Lärarberoendet minskar ju helt klart med standardisering. Läraryrkets status likaså. Det undrar jag om ”standardiseringförespråkare” är införstådda med. Själv är jag inte riktigt lika noga med att vår status måste upp. Tror jag.

    • Mats skriver:

      Jag är också grundligt trött på statusdiskussionen. Samtidigt tror jag att det kan vara nödvändigt för lärare att någon gång få sola sig i glansen från sina elevers framgångar.

      Det närmaste jag har varit de här frågorna var dotterns gymnasietid på IB – vars examensprov rättades anonymt i Peru. Lärarna var verkligen genuint intresserade av barnens resultat och de lärare som misslyckades fick ganska handfat handledning om hur de skulle förbättra sin undervisning (om de ville arbeta kvar)

      Jag gillade allvaret i den oblyga elitismen. Alla visste att det var provet som gällde. Alla försök till fjäsk och inställsamhet hånades obarmhärtigt.

      • Björn skriver:

        Ja, standardiserade prov är ju enkla, överskådliga, logiska och rättvisa. Vid en första anblick. Men skrapar man lite på ytan så uppstår verkligen en hel del tvetydigheter.

        Jag vill inte förkasta dem helt och hållet, men vi måste verkligen ha en kritisk diskussion om dem. Hur och när ska de användas, och hur stor vikt skall läggas vid dem etc.

        Diskuteras detta på lärarutbildningen, eller i de mer akademiska kretsarna på universiteten?

  2. Ping: Lära av Finland « metabolism

  3. Mats skriver:

    Jag jobbar mest med lärare med inriktning mot yngre barn och harsluppit det mesta av de här diskussionerna. På gott och ont.

    Jag tror att en hel del av forskningen har varit inriktad mot formativ bedömning som är ett sätt att smyga runt frågan och dölja maktutövningen. Samtidigt misstänker jag att en del av den teknokratiska provexdrcisen hör 70-talet till.

    Men det finns utrymme för fler röster kring det här. Annars kommer vi antagligen glida ner i ett kvantitativt träsk av lätträttade prov. Min poäng är att det behöver inte vara så.

    • Björn skriver:

      Förlåt ett sent svar Mats, jag har varit på resande fot!

      Jag är mycket nyfiken på kritiken mot den formativa bedömningen, som verkar framställas som alternativet till standardiserade tester. Jag gillar den formativa bedömningen, men kanske mest i förhållande till den summativa bedömningen, så utveckla gärna vad du menar med formativ bedömning som ett sätt att dölja maktutövningen. Det låter spännande!

      Om vi kan skissera en annan bild av framtiden än min något dystopiska, hur kan den se ut?

  4. Anna skriver:

    Mer av standardiserade test kanske kan ge lärare mer utrymme till ickestandardiserad undervisning? Och isället ge ökad frihet och i förlängningen också ökad ”status” till yrket. Idag upplever jag att många lärare funderar mer på hur de ska mäta vad eleverna kan än hur de ska lära dem det som de ska kunna.

    Viss risk finns förstås att man mer och mer undervisar om det som ska mätas – men det handlar ju mer om hur själva testen är konstruerade. Mäter de sånt som är bra är kunna är det väl bra om det undervisas om just det🙂

    • Björn skriver:

      Det beror på vilken betydelse man ger dessa test. PISA verkar ju numera livsviktigt t.ex. Precis som du påpekar finns en risk att man bara undervisar mot själva testet, fundera över vilken slags kunskapssyn som kommer att dominera i ett sådant sammanhang.

  5. Ping: Är måttet rågat? | Björn – om skola och utbildning

  6. Göran Tullberg skriver:

    SKOLAN SOM KUNSKAPSBAS.

    Jag är för en effektiv kunskapsinlärning. Eleven måste veta vad han skall lära och han måste själv kunna kontrollera att han nått målet för inlärningen. Extra svängar tar tid och ger bara undantagsvis någon kunskap av värde.

    Att studera utan mål är som att spela fotboll utan mål. Det förtar mycket av nöjet och det leder ingenstans. Det kostar tusentals miljarder kronor varje år eftersom det producerar folk som inte kan läsa, skriva eller sköta ett yrke. Vi har inte råd!

    Jag har alltid samarbetat med mina elever. Att klart ange hur proven ser ut och varför är självklart – man lurar inte den man samarbetar med.

    Jag har själv arbetat med att utforma centrala prov. De har en mycket stor svaghet! De är meningslösa för att kontrollera kunskapsinlärning. HUR? VARFÖR?

    HUR? De följer inte målen. Bara de mål som är lätta att kotrollera följs upp. Det är mest ytliga utantillkunskaper. Att planera, leda en verksamhet eller använda sina kunskaper i praktiska sammanhang – t ex laborativt – förblir oprövade.

    Varför? Hundratusen prov skall utformas, sändas ut och rättas samtidigt. Det går inte att sända ut ett enda litet provrör med vätska i till alla skolor, dela ut dem, få dem undesökta och ange resultatet. Det går inte att ha telefonförbindelse med varenda elev samtidigt för att pröva hur eleven kan föra samtal på ett främmande språk.

    Samtidigheten gör att den individuella eleven kommer bort och att proven inte kan pröva annat än några få av de enklaste målen. Skolstyrelsen säger också klart ut att läraren inte skall sätta betyg efter centralt givna prov – han måste ta hänsyn till alla de många mål som inte prövas centralt. Det öppnar för obegränsat fusk.

    Skall skolan rättvist bedömma kunskaper, måste det ske centralt via datorer med kameror och samtalsmöjligheter. Det skall finnas provbanker, så att en elev beställer prov när han/hon år redo att möta provet och så att eleven redan innan vet vad som prövas och hur. De flesta prov kan rättas av datorn själv – helt eller delvis.

    De lärare som rättar – i den mån de inte rättas i datorn – måste ha tränats så att rättningen blir effektiv och lika för alla.

    Betygsättningen måste förenklas. Den skall visa att ett mål nåtts. Det finns bara ett betyg till varje prov. Målet nått. Inga underbetyg inga överbetyg. Betygen särskiljer som de ges nu, men de skall i stället hjälpa elever att planera och bedöma sitt eget arbete. Särskilja elever har inte med utbildningen att göra. Det får andra göra.

    Över ingången till Academica stod: ”KÄNN DIG SJÄLV!”

    Rätt utformade prov som täckar ALLA MÅL lär eleven planera rätt och känna sin egen förmåga. Det är inte helt oviktigt! De prövar vad eleven kan. Det är inte oviktigt det heller. Självklart får alla elever prova om och om igen. Det behövs inga överklaganden. Huvudsaken är att alla elever når de mål de vill nå.

    SÅ SKALL CENTRAL BEDÖMNING SKE!

  7. Ping: Svensk skola – en dystopi | Björn – om skola och utbildning

  8. Ping: Förtroendetid, disciplin och kontroll | Björn – om skola och utbildning

  9. Ping: Dagens paradox | Björn – om skola och utbildning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s