Vem gynnas av standardiserade tester?

Exemplet från USA visar på hur en standardiserad testfråga är partisk. Givetvis har en elev från den välmående förorten, vars mamma tar privata tennislektioner varje vecka, större chans att svara rätt på en fråga beträffande tennis än vad en innerstadselev, som knappt sett en tennisplan, har.

Jag läser Failing our kids och noterar att undersökningar visar att afroamerikanska och latinamerikanska elever i USA generellt presterar sämre än sina vita klasskamrater på standardiserade tester. USA är också, vad jag förstått, det land där användandet av standardiserade tester varit som allra störst.

Skillnaden förklaras dels med snedvridna socioekonomiska strukturer. Men också med det faktum att de standardiserade testerna är ”kulturellt partiska”, till nackdel för afroamerikaner och latinos. De är kulturellt partiska inte bara genom det faktiska innehållet (som vi såg exempel på i förra inlägget), men också i hur språket i sig används. Språket i amerikanska standardiserade tester följer ett europeiskt, anglosaxiskt språkmönster.

Dessutom, vilket är intressant ur ett filosofiskt-historiskt kunskapsperspektiv, menar författarna att

standardized tests tend to reflect a linear mode of thinking. Yet the linear mode of thinking is not consistent with an afrocentric view and thinking style, wich tend to be more eclectic and wich reflects what can be described as a spiral pattern.

Det är långt ifrån omöjligt att vi går mot en utveckling i Sverige med mer standardiserade tester för att mäta och jämföra olika skolor. Låt oss vara mycket noga med hur och när vi använder dessa tester samt hur mycket vikt vi skall lägga vid resultaten.

Lästips:

Bloggat: , , , , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Vem gynnas av standardiserade tester?

  1. Ping: Framtidens skola = standardiserade tester? | Björn – om skola och utbildning

  2. Ping: Svensk skola – en dystopi | Björn – om skola och utbildning

  3. Björn, det går att ställa till med mycket elände med standardiserade test om de är fel utformade. Men det går också att ta reda på om elever har lärt sig det viktigaste – att kommunicera på sitt eget och på andra språk, att reflektera, analysera, jämföra, skapa, fantisera, lösa problem, etc. i en examen. Det kvittar lika om en elev lämnar skolan utan att veta årtalet för franska revolutionen. Det kvittar inte lika om en elev lämnar skola med otillräcklig läsförståelse, utan att vara kapabel att räkna ut sin egen pension eller utan ett hum om vår historia eller om resten av världen. När det gäller eleverna är det deras rätt till kunskaper, likvärdiga betyg och flera chanser jag bryr mig om. När det gäller huvudmän, rektorer och oss lärare vill jag se fokus på det viktiga – elevernas kunskaper, färdigheter, trivsel, trygghet och delaktighet. Inte på vinster, budget, dokumentation, eller lydnad.

    • Björn skriver:

      ja, inte bara om de är fel utformade men också om de används fel (även om de är ”rätt” utformade). det måste vi fundera på. jag gillar inte standardiseringen som är på väg.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s