Kunskapen är inte hierarkisk

Ändå tror jag att en del betygsättande lärare arbetar efter det ungefärliga mönstret att Fakta=G, Förståelse-Färdighet=VG och Förtrogenhet=MVG. Det var Ingrid Carlgren som ”uppfann” kunskapens fyra F och jag tror inte hon är så nöjd med hur hierarkiskt de används idag.

Det ovan beskrivna bedömningsmönstret ger just en hierarkisk syn på kunskapens aspekter i enlighet med flera teorier kring kunskap. Bl.a. de s.k. taxonomierna, här exemplifierat av Blooms taxonomi:Jag gissar att taxonomier kan tillföra en del i elevers metakognitiva utveckling, som ett sätt att se sitt lärande. Men taxonomin bidrar också till en felaktig bild av hur kunskapen är beskaffad.

Det skall inte finnas någon hierarki mellan förmågorna. Vid utvärdering av kunskap skall det inte bedömas vilken förmåga (våra fyra F) som används utan på vilken nivå som förmågorna används. Det innebär att kunskapsprogressionen inte kan hittas mellan förmågorna utan inom förmågorna.

Det här förutsätter att vi ser kunskapen som ett komplext, icke-linjärt system. Alltså, kunskapen har ingen början och inget slut, det existerar ingen klarlagd orsak-verkan i kunskapandet och mellan dess olika aspekter. Blooms taxonomi, däremot, riskerar att förenkla och göra kunskapen till en linjär process.

Bloggat: , , , , , , , , , , , , ,

Lästips: Christermagister, Tysta tankar, Tankspritt, Metabolism

Det här inlägget postades i Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Kunskapen är inte hierarkisk

  1. janlenander skriver:

    Jag tror att du skulle kunna hitta en hel del positivt nytänkande i den här frågan genom att läsa nya kursplaner. Här på höstlovet har vi spenderat en hel del tid med Gy11 och de betonar att det här är ett av deras viktigaste nytänk. Du har helt rätt i att den här taxanomin är intressant men absolut inte ska definiera betygssteg.

  2. Anna skriver:

    Som Jan så riktigt påpekar så är ju ambitionen med de nya kursplanera att komma bort från just detta. Med dagens betygssystem så har det med hjälp av ”markörerna” gått att rangordna olika sorters kunskap. Nu ska istället alla ”markörer” återfinnas på varje steg, men i olika omfattning.
    Lärarna har efterfrågat tydligare betygskriterier – det blir det nog inte – men i alla fall mer rättvisa så tillvida att de olika förmågorna ges samma värde.

  3. Björn skriver:

    Ja, jag instämmer Anna, de nya läro- och kursplanerna har en bra inriktning där. Rättvisare betyg vet jag dock inte. Men en annan syn på kunskapen är det iaf. En bättre syn, tycker jag. Sen förstår jag inte riktigt varför betygsstegen skall öka i antal. Det handlar nog mer om Björklundsk fåfänga, att få sätta sitt namn på stora reformer.

  4. Björn, flera betygssteg ökar rättvisan. Som det är nu är ett G ett enormt betyg. En elev som har gått från ett knappt G till ett G som nuddar vid VG har gjort stora framsteg och det behöver synas i betyget. Det är alldeles för många ungar som uppfattar sig som G – elever som inte ska sikta högre. Kunskapsresor och betygsresor ger klassresor, ger frihet, ger liberalism.🙂

  5. Björn skriver:

    Så, Helena, vart går gränsen? Varför bara 6 steg? Det vore rättvisare med 7000 steg. I USA vet jag att man haft 1-100 på en del ställen.

    Jag tillhör också skaran som uttalar mig alldeles för säkert om saker och ting, men jag vill gärna höra vad det finns för stöd i tesen ”fler betygssteg, ökat antal klassresor”. Det är inge retorisk fråga, jag är, som oftast, ärligt intresserad.

    En sak till, jag vill inte ha klassresor, jag vill inte ha klasser.🙂

  6. Björn, det är typiskt svenskt att fastna på benämningen snarare än företeelsen. Som liberal är jag ute efter den individuella friheten – inte att alla ska utbilda sig utan att alla ska ha så många dörrar som möjligt öppna och så stor frihet att forma sina liv som möjligt. Passar det inte med ordet klassresa välj något annat.

    Jag har ägnat en stor del av min lärarenergi åt att försöka få elever från ”hem utan studietradition” att våga satsa på utbildning – eller snarare att våga ha utbildning bland sina alternativ. Med åren har jag börjat lyckas allt bättre med det här och det är för de här eleverna betygen har den största betydelsen. De behöver se sambandet mellan insats och utdelning och de behöver se klassresor – dvs elever som reser i deras klass. Från ett betyg till ett annat.

  7. Björn skriver:

    Helena, benämningen kan ju leda en att tänka på en annan företeelse. Ord och definitioner är viktiga. Men inte just här och nu kanske.🙂

    Hursomhelst, du har rätt i att skolan borde vara något annat än en tummelplats för över och medelklass, en förstärkare av klasstrukturer. Det är också glädjande att du verkar lyckas bra i din ”mission”. Jag tror dock på mer grundläggande förändringar än bara fler betygssteg.

  8. Björn, det finns många skäl till att skolan misslyckas i sitt uppdrag att ge alla en likvärdig chans att förverkliga sig själva och styra sina egna liv. Det krävs alltså många åtgärder, men innan vi sätter igång med dem är det värt att fundera litet över vilka gångna misstag som behöver rättas till. Två till betygssteg är ingen stor reform, men jag tror att den kommer att ha en positiv effekt för det.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s