Hur befästa ett klassamhälle?

Bloggen Stambyte skrev för någon vecka sedan något otroligt viktigt. Det handlar om skolreformen som går igenom med Alliansens valvinst. Reformen innebär inte bara tidigare betyg (som debatten kommit att handla om) utan också att inträdeskraven till gymnasiet skärps.

Det innebär i korthet att

Elever som någon gång haft det svårt i högstadiet slussas då nämligen direkt in till yrkesprogrammen, som efter GY11 inte längre har högskolebehörighet. Fint. Så har vi klargjort det. En grupp till vänster, en grupp till höger. Du ska helst veta om du vill plugga på universitetet redan när du är tretton. Eller, ja. Dina föräldrar ska veta det.

Problematiken är densamma som i frågan om högskolebehörigheten. Alliansen försöker stänga vägar. Alliansen minskar rörligheten i sidled och bakåt, alla ska framåt. Fort! Det är förmodligen den korrekta vägen att gå, sett ur ett nationalekonomiskt perspektiv. Ett perspektiv där ekonomer baserar sin världssyn

on a crude vision of human nature (the perfectly rational, utility-maximizing autonomous individual) and then built elaborate models based on that creature.

Det är 12, 13, 14-åringar vi talar om. Som förväntas göra rationella val, precis som om alla livets förutsättningar stod som förståeliga framför dem.

Det är med tillkämpat lugn och saklighet som man kommenterar den här delen av den borgerliga politiken. Märk väl, konsekvenserna av den här reformen är inget som Alliansen har missuppfattat, de vill verkligen ha samhället ordnat på det här sättet.

Bloggat: , , , , , , , , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

8 kommentarer till Hur befästa ett klassamhälle?

  1. Anna skriver:

    Klassamhället befästes väl allra bäst med det system vi har idag.
    ”Av de elever som 2001 togs in i gymnasiet med ett grundskolebetyg som låg under meritvärdet 100 var det bara 21 procent som fem år senare hade en fullföljd gymnasieutbildning. Av dem som hade ett meritvärde upp till 160 (160 motsvarar rent matematiskt betyget G i de 16 ämnen som gymnasiepoängen räknas på) var det 32,5 procent som fullföljde. Och av dem vars meritvärde låg över 160 var det 86,2 procent som fullföljde sin gymnasieutbildning.” Att det dessutom främst handlar om elever vars föräldrar har låg utbildningsnivå och/eller har invandrarbakgrund lyfts också fram i rapporten ”De andra 50 procenten då?” från Arbetarrörelsens tankesmedja. Snacka om klassreproduktion…

    Ambitionen är att sätta press på de skolhuvudmän som idag nöjer sig med att följa upp resultaten i tre ämnen, svenska, engelska och matematik. Det är inte okej att grundskolan släpper ut så många elever som inte når G i så gott som alla ämnen. Och det handlar inte om elever som ”nån gång haft det svårt i högstadiet” utan om elever i behov av stöd som inte fått detta trots att lagen ger dem den rätten oavsett om det är fysik, hem och konsumentkunskap, franska eller matte som är svårt.

    Detta är inte en sänkt ambitionsnivå för antagningen till gymnasieskolan utan en höjd ambitionsnivå för grundskolan!

    • janlenander skriver:

      Framför allt är det förstås ett förtydligande av antagningskraven. Egentligen är det ju meningen att alla ska vara godkända när de börjar i gymnasiet.

      Du har så rätt i att det gamla systemet leder rakt in i klassamhället, då enda alternativet till bra betyg är kontakter så spelar inte betyg så mycket roll för barn vars föräldrar kommit sig upp.

      Det nya systemet sorterar mer och tidigare efter vad man kan men då kan eleven ha en chans att bli mött på den nivå de är på och åtminstone få likvärdigt med hjälp. När alliansen dessutom vill satsa på KomVux så att det finns alternativa vägar vidare så förstår jag inte kritikerna.

  2. Tack Anna, för att du har skrivit allt det jag tänkte, så jag får gå och lägga mig och vara pigg och fräsch i klassrummet i morgon.🙂

    Till Björn vill jag tillägga att det inte är eleverna som har inlärningssvårigheter man tampas mest med. De elever det är svårast att få godkända genom grundskolan är de som tycker att skolan är oväsentlig och som har föräldrar som håller med dem om det. Våra barn förtjänar att vi har höga förväntningar, lägger ribban högt och därpå ger dem rätt förutsättningar att lyckas.

  3. Björn skriver:

    Anna och Helena, jag tror jag delar upp den här kommentaren i tre delar för att få lite ordning på det.

    1. Vad jag och, som jag förstår det, Stambyte kritiserar är att gallringen sker så tidigt. Ungarna är knappt i puberteten innan de kan stänga in sig för livet beträffande yrkesval. För min del handlar det även om själva grundsyftet till gallringen, som är nationalekonomisk för Alliansen politiker.

    2. En skärpning av inträdeskraven på gymnasiet är inte en höjd ambitionsnivå för grundskolan om man inte samtidigt gör rejäla satsningar på grundskolan (då pratar jag inte om lärarleg, nationella prov eller skolverksbesök utan verkliga resurstillskott). Sådana finns inte idag.

    3. Vi vill olika saker med skolan och samhället. Jag vill minska klyftorna. Alliansen ser inte samhället på det sättet. De ser klyftorna men är nöjda med det och vill så fort och smidigt föra var och en till sin rätta fålla. Arbetarrörelsens tankesmedja vill att alla skall ha lika möjlighet att nå samhällets toppositioner, jag vill riva ner toppositionerna. Jag vill att alla samhällspositioner skall innebära lika mycket makt och inflytande i samhället.

    • janlenander skriver:

      1. Min erfarenheter är att en rimlig sortering efter intresse är möjlig när det gäller sjuttonåringar. Att elever som inte är godkända begränsar sina valmöjligheter kan inte användas för att säga att sorteringen sker tidigare.

      2. Alliansen hävdar med viss rätt att de gör satsningar på grundskolan i form av lärarutbildning och arbete med att öka antalet behöriga lärare. Att kommunaliseringen sen innebär att alla ekonomiska satsningar på skolan äts upp av andra kommunala verksamheter är bara att beklaga.

      3. Att ”alla samhällspositioner skall innebära lika mycket makt och inflytande i samhället” kan jag tyvärr inte hålla med om. Då kunskap är en viktig del av att kunna göra bra val så ser jag inte att alla yrkesgrupper har lika stora möjligheter att tillägna sig kunskap. Det känns rimligt att en riksdagsledamot har mer inflytande än en truckförare.

  4. Ping: Tre lösrykta påpekanden angående nya läroplanen | Björn – om skola och utbildning

  5. Björn skriver:

    1. ”Att elever som inte är godkända begränsar sina valmöjligheter kan inte användas för att säga att sorteringen sker tidigare.” Det är aldrig eleverna som begränsar sina valmöjligheter, det är skolsystemet. Om man genomför en reform där icke-godkända elevers valmöjligheter begränsas och detta sker tidigare än förr så är det solklart att vi talar om en tidigare sortering av elever.

    För att göra det väldigt logiskt:

    Premiss 1: Begränsade valmöjligheter innebär sortering.
    Premiss 2: Begränsningen av valmöjligheterna kommer tidigare.
    Slutsats: Sorteringen äger rum tidigare.

    2. Jo. Det sker viss satsning på skolan. Jag vill väl ha mer, antar jag.🙂

    3. Lets agree to disagree.

    • janlenander skriver:

      Kan nog hålla med om att inte jag heller ser det som att elever begränsar sina valmöjligheter men vill nog ändå se det som att det är individens valmöjligheter som begränsas och att det är inte något abstrakt skolsystems fel heller.

      Min dåliga syn begränsade mina valmöjligheter redan när den upptäcktes i fyran. Polis och pilot uteslöts ur möjligheterna och många andra yrken blev mycket svåruppnåeliga. Ett flertal yrken kräver hög inlärningskapacitet, stort handlag och avancerade verbala förmågor och jag är stark motståndare till att sortera bort innan man vet den vuxna människans kapacitet men någonstans uppstår väl ändå en bortsortering. Vi vill ju inte bli opererade av en kirurg som kan för lite.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s