En liten skolhistoria

1948 föreslog Skolkommissionen att de båda skolformerna realskola och folkskola skulle slås samman och istället bilda vad som kallades en enhetsskola. Motiven var att minska klassklyftorna och att möta det förutspådda arbetskraftsbehovet som industrin förväntades utgöra. Enhetsskolan kom sedermera att bli det vi kallar grundskolan och den är numera död. Åtminstone grundskolan förstådd som en utbildning på gemensam grund för alla, med likvärdig utbildning överallt.

1900-talet lämnar oss med tre olika skolor i följande kronologiska ordning; Den tvåparallelliga, enhetsskolan/grundskolan samt dagens en flerparallelliga skola.  Dessa skolor kan sägas representera följande samhälleliga tendenser; det industriella klassamhället, socialdemokratisk jämlikhetspolitik (som svar på det förstnämnda), samt kapitalistisk, postmodern, individualism.

Det är lätt att i allt friskolevirrvarr, olika inriktningar och utbildningsprogram hänfalla till åberopandet av det gamla socialdemokratiska tankegodset. Men den ekonomiska och materiella verkligheten har i viss mån sprungit ifrån jämlikhetsideérna som var ett svar på det gamla industrisamhället. Jag menar dock inte att vi skall ge upp tanken på jämlikhet och sann demokrati. Tvärtom måste vi tänka nytt kring begreppen. Vi behöver en ny ideologi, t.o.m en ny filosofi.

Bloggat: , , , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till En liten skolhistoria

  1. Ping: Låt mig presentera: Multituden | Björn – om skola och utbildning

  2. Jonas skriver:

    Hej!

    Tyckte detta var väldigt intressant historisk skildring. Kan du rekommendera en bok, artikel eller uppsats som tar upp detta?

    Skriver ett skolarbete om detta nämligen så det skulle uppskattas!

    Mvh J

  3. Björn skriver:

    Jonas, faktan i första stycket är ganska elementär, den kommer du säkert hitta i vilken bok som helst om skolans historia. Andra och tredje stycket är min egen analys, vet ej om samma tankegångar finns i någon bok.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s