Skolan är ingen arbetsmarknadsåtgärd

I slutdebatten diskuterades högskolebehörigheten. I sak har de rödgröna missat att det faktiskt ska gå att välja till högskolebehörighet även i yrkesprogrammen. Dock framgår det inte om denna högskolebehörighet kan läsas in direkt på gymnasiet eller i efterhand. Ingår det i den kostnadsfria gymnasieutbildningen eller behöver studenten använda sig av CSN? Vi får hoppas på det förstnämnda.

Det där är dock inte den viktigaste frågan. Det centrala problemet med Alliansens förslag är att ungdomar redan när de är femton år unga kan välja bort möjligheten till vidare studier. Om man vill använda skolan som en motvikt till samhällets klasstrukturer är Alliansen på helt fel väg. Det var väl ingen överraskning i och för sig.

Alliansen försvarar den här tidigare sorteringen med att det sänker ungdomsarbetslösheten och minskar utslagningen. Det är måhända sant, saken är att skolan absolut inte kan reduceras till att vara en arbetsmarknadsåtgärd på det sättet.

Missförstå mig inte, skolan skall ge elever kunskaper för att fylla en yrkesroll och att klara sig ekonomiskt, men än viktigare; skolan skall fostra elever till frihet. Frihet förstådd som medvetna, reflekterade handlingar.

Skolan skall eftersträva kritiska, upproriska och nyskapande människor. Då räcker det inte med att lära sig enbart ett yrke, hur fint och eftersträvansvärt det yrket än är. Det krävs mer!

Svd, GP, DN

Bloggat: , , , , , , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

5 kommentarer till Skolan är ingen arbetsmarknadsåtgärd

  1. Oscar skriver:

    Björn vart har du hört att man ska kunna välja till kärnämnena på dom yrkesförberedande programmen om man vill?

    Om det är på Komvux som menas så hjälps det ju inte så mycket eftersom man då får mycket sämre möjligheter genom dom nya antagningsreglerna som gör att man hamnar i en speciell kvot med mycket sämre förutsättningar.

    Jag har själv läst elprogrammet och läst en väldig massa matte och fysik på komvux för att ha möjlighet att söka in på Chalmers. Men när det väl var dags kom jag inte in för jag fick inte söka på lika villkor, och motiveringen är att man varit omotiverad om man behöver läsa på Komvux.

    • Camilla skriver:

      Oscar, du har som sagt var en mycket viktig poäng här, och jag tror vi är överens om att möjligheterna på pappret, inte är de samma som de reella möjligheterna när det väl kommer till kritan. Det är farligt att ens dra igen dörren till högskolan lite, även om den inte stängs helt. Den som påstår att den är lika öppen för alla ljuger.

      Jag tänker dock att den behörighet till Chalmers du pratar om är en särskild behörighet, till skillnad från den allmänna högskolebehörigheten. Den särskilda behörigheten till Chalmers hade du behövt skaffa dig även från samhällsprogrammet eller andra studieförberedande program som inte är specifikt inriktade på naturvetenskap. Eller?

      Att de nya antagningsreglerna med speciella komvuxkvoter smäller igen nästa dörr i ansiktet på den som tar en ny riktning i sin utbildning är en katastrof. Det hindrar i så fall även den som från början valt ett studieförberedande program. Det räcker inte att veta att man vill plugga vidare, man ska veta till vilken fakultet man är född.

  2. Björn skriver:

    Oscar, på skolverkets hemsida står att Alliansen tänker sig att ”Elever på yrkesprogrammen ska inte tvingas läsa in högskolebehörighet, men alla ska ha den möjligheten under gymnasietiden, direkt efter gymnasiet eller inom vuxenutbildningen.” http://www.skolverket.se/sb/d/3033/a/21284

    Men det är som sagt väldigt oklart, har man rätt att göra det under gymnasiet eller efter? Vem betalar? Min gissning är att det kommer att avgöras lokalt i kommunerna. Du har en mycket viktig poäng här som borde hörsammas!

  3. Jan Lenander skriver:

    En hjärtefråga för mig är att uppvärdera praktiska kunskaper. Det är inte så att dessa kunskaper är mindre generella eller mindre framtidsinriktade. Även den som går ett lärlingsprogram under ett halvår sen hoppar av och strular kan ha med sig värdefulla erfarenhet i sin kropp mer än sin knopp som gör att teoretisk kunskap har möjlighet att fastna.

    Alldeles idag läste jag något att tänka till om.Sven Sundin, undervisningsråd på skolverket, uttalar sig om lärlingsplatser i lämplig tid innan valet. Han trixar med statistiken och jämför grupper på ett sätt som inte ger några resultat men drar sig ändå inte för långtgående slutsatser. Otroligt oproffsigt av en forskare och jag erkänner att jag blev så ursinnig att jag skrev ett långt blogginlägg där jag diskuterar vad som krävs av en bra skolforskning.

    http://janlenander.wordpress.com/2010/09/18/forskning-till-gagn-for-skolan/

    Jag brinner för att de skoltrötta ungdomarna ska få möta bättre vägar in i samhället och vill att forskningen ska understödja detta. Finns det en stor risk att någon typ av likformig modell för kunskap kan innebära att vi inte vill ta till oss det som är bäst för eleverna. Det som är bäst inte bara för deras närmaste möjligheter utan också för deras breda kunskapinhämtande.

  4. Björn, nyckeln till all inlärning är motivation. Jag jobbade på gymnasiet när reformen infördes. Den främsta effekten var att den frivilliga skolan slutade vara frivillig och effekten var förödande. Aldrig har så många satt så mycket tid på att lära sig så litet, för att travestera Churchill.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s