Ett assemblage för skolan

I ett tidigare inlägg här på bloggen diskuterade jag assemblage som ett sätt att tänka kring samhället. Jag gick igenom ett assemblages uppbyggnad och gav ett konkret exempel på hur ett ekosystems assemblage kan se ut.

Så hur kan ett skolans assemblage se ut? Jag återanvänder delar av min debattartikel i Pedagogiska Magasinet som ett exempel. Skolans sammansättning kanske kan vara denna:

  • Materiell roll: Skolbyggnaden och dess arkitektur, elever, lärare etc.
  • Expressiv roll: kunskapssyn, pedagogik, skolplikt, läroplaner.
  • Territorialiserande roll: scheman, lektionsplaneringar, möten mellan elev och lärare, skolplikt, indelningar, årskurser etc.
  • Deterritorialiserande roll: ny pedagogik, alternativa skolformer, informell utbildning, skolk.

Processen när de materiella och expressiva komponenterna sammanflätas och bildar en helhet kallas ”stratifiering”  och det är alltså där som struktur (eller strata, ordning) uppstår.

Men viktigast, assemblagets komponenter är också assemblage i sin tur, och de är ”semi-stabila” dvs de är flytande, föränderliga. Om man identifierar komponenterna i ett assemblage kan man sedan byta ut och förändra komponenter för att sedan koppla in dem mot assemblaget igen. För att förändra…

Bloggat: , , , , , , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Ett assemblage för skolan

  1. Ping: Skolans legitimitet – inte som förr | Björn – om skola och utbildning

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s