Dags för Deleuze i skolan?

Det börjar ta sig. Det verkar som om Deleuze tankar tränger in också i skolan. Det är mycket inspirerande. Deleuze är svårtolkad, och jag greppar verkligen inte hela spektrat av hans tankar. Vi behöver bli fler som rotar i och reder ut och konkretiserar begreppen. Jag vill försöka redogöra för två begrepp från Deleuze, rhizom och släta/räfflade rum, som kan vara viktiga om vi skall förstå skolan utifrån ett deleuzianskt perspektiv.

Rhizom. Främst ett begrepp inom biologin, för en speciell typ av rotsystem som finns hos vissa växter, till exmepel ingefära, irisar och olika ormbunkar. Växter med rhizom-rötter är ofta svårutrotade eftersom det virrvarriga systemet av sammankopplade knölar och lökar överlever även om delar av det slås ut – det finns alltid mängder av andra vägar för näring och energi att ta.

Ett rhizom kan också växa åt alla möjliga håll, från alla möjliga punkter, till skillnad från en träd-rot som förgrenar sig i sina ändar, och där allting leder tillbaka till stamroten. Deleuze och Guttari använder sig av rhizomet som ett generaliserat mönster för organisering av alltifrån rötter och människor till idéer och böcker.

 Sex principer

I inledningskapitlet till Tusen platåer ges rhizom-modellen sex huvudprinciper eller kännetecken:

  1. Kopplingsförmåga (connectivity) – egenskapen att kunna skapa nya bindningar i varje punkt på och inuti sig själv.
  2. Heterogenitet (heterogenity) – egenskapen att kunna associera och länka element av helt olika art till varandra.
  3. Multiplicitet (multiplicity) – en helhet med unika och specifika egenskaper som inte kan förklaras genom att lägga ihop de enskilda delarnas egenskaper var för sig.
  4. Ickebetecknande brott (asignifying rupture) – förmågan att överleva, till och med att växa med ny kraft och riktning, trots lokala sammanbrott.
  5. Kartografi (cartography) – ett rhizom har ingen början eller slut, utan alla punkter kan tjäna som startpunkt – det handlar bara om hur man orienterar sig utifrån den. Deleuze och Guattari ställer kartan mot det för-ritade spåret (”tracing”) för att illustrera skillnaden.
  6. Dekalkomani (decalcomania) – efter den metod att överföra tryckta bilder från ett föremål till ett annat, som givit upphov till ordet ”dekal”. I det här sammanhanget har det att göra med en slags experimentiell hållning till omvärlden, att prägla sig själv och omgivningen i takt med sin utveckling och framväxt. En rhizomatisk organisation anpassar sig hela tiden efter de rådande villkoren, försöker hitta framkomliga vägar i samspel med dem, istället för att påtvinga omvärlden sina egna villkor och organisation.*

Släta/räfflade rum. Räfflade rum är utrymmen/platser som är strikt strukturerade och organiserade och därför producerar ytterst begränsade rörelser och relationer mellan de subjekt som vistas däri. Detta kontrasteras av släta rum som är platser där rörelsen är mindre reglerad, kontrollerad vilket ökar möjligheten för subjekt att samverka och förändras.

Bilden nedan kan ses som ett exempel på släta/räfflade rum, en annan metafor som kan klargöra är om man föreställer sig att det faller regn på två klipphällar, en slät och en räfflad, finner man snabbt att den räfflade stannar upp vattnets rörelse och delar upp det i överblickbara kanaler. Vattnet på den släta klipphällen rinner å sin sida stritt.

Smooth/striated

Smooth/striated

Deleuze och Guattari påminner oss också om att vi bör

erinra oss att de båda rummen inte kan existera utan att beblanda sig med varandra: det släta rummet upphör aldrig att översättas, att förvandlas, till ett räfflat rum – liksom det räfflade rummet konstant omvandlas, görs, till ett slätt rum.

Kan vi använda de här begreppen för att förstå och förändra skolan? Vilka konkreta återverkningar på vår skola får vi om vi organiserar skolan rhizomatiskt? Hur räfflas våra rum för utbildning av schema, ämnesindelning, skolbyggnadens fysiska arkitektur? 

Återkommer med ett inlägg om den som iscensätter den rhizomatiska organisationen, den som rör sig inom det släta/räfflade rummet; nomaden.

* http://nonlinearhistorytours.wikispot.org/Rhizom

Bloggat: , , , , , , , , , , , , ,

Det här inlägget postades i Deleuze, Skola, Uncategorized och har märkts med etiketterna , , , , , , , , , , , , , , , , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Dags för Deleuze i skolan?

  1. tusenpekpinnar skriver:

    Bra början! Jag är råtaggad på att fortsätta upptäcksfärden, se vad en deleuziansk pedagogik skulle kunna innebära.

  2. Ping: Rhizodidaktik I – intro « Tusen pekpinnar

  3. Ping: Rhizodidaktik II – Varande eller blivande? « Tusen pekpinnar

  4. Ping: Rhizodidaktik: Hjärnan är ständigt blivande « Tusen pekpinnar

  5. Ping: Eleverna bygger sitt eget rhizom | Pelle Pedagog

  6. Ping: Språkinnovatörerna SpinTV2012 | Pelle Pedagog

  7. Ping: Cynefin Framework som en modell för skola och lärande | Pelle PedagogPelle Pedagog

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s