Rhizomatik i praktiken

Freedom is not worth having if it does not include the freedom to make mistakes.
Mahatma Gandhi - Indian political and spiritual leader (1869 – 1948)

 A school is not worth having if it does not include the freedom to make mistakes.
Per Falk – Swedish teacher (1971 – )

Jag är notoriskt pessimistisk och gissar att det kommer att bli svårare och svårare att få lov att experimentera, pröva och misslyckas i skolan. Det krävs mod. Det har Per Falk som prövar en rhizomatisk ingång i sin kurs i svenska på gymnasiet. Spännande är bara förnamnet.

Bloggat: skola, skolan, utbildning, rhizom, per falk, utbildningspolitik, skolpolitik

Eternal education

Fortsättning från senast. Med andra ord; Vad som verkligen håller på att avskaffas är skolsystemets disciplinära utformning, som en separat enhet i ett disciplinsamhälle (även om Jan Björklund desperat verkar försöka klänga fast vid denna flyende samhällsordning). Men, det som institutionen skola tappar i disciplineringsförmåga försöker den ta igen i kontrollförmåga. I form av betygsstatistik, nationella prov PISA-index etc. Nya tider, nya sätta att utöva makt och kontroll.

Med detta följer synen på utbildning som en ständigt pågående process:

Education mutates to an open system of thousand plateus of training where one is always in debt in the sense that one is never finished with anything: the corporation, the education system, the armed services being metastable states coexisting in one and the same modulation, like a global micro-training of educational deformation*

Jag gillar tanken på kunskapandet som något som aldrig kan avslutas. Den ständiga processen, att aldrig stå still. Det livslånga lärandet. Men då måste vi göra en viktig distinktion här. Det är skillnad på det livslånga lärandet och den livslånga institutionella utbildningen. Det åligger oss att fundera på vilka syften den här utvecklingen tjänar.

*Inna Semetsky (red): Nomadic education – Variations on a theme by Deleuze and Guattari s.102

Bloggat: skolan, skola, utbildning, skolpolitik, utbildningspolitik, deleuze, semetsky, filosofi, samhälle, kultur, kunskap, utveckling, lärande, pedagogik

Jämlikhetsprojekt eller sorterare av arbetskraft i det ekonomiska systemet?

I skiftet mellan disciplinsamhälle och kontrollsamhälle står skolan och väger. Å ena sidan Jan Björklunds rent disciplinära åtgärder, å andra sidan den enorma kontrollmaskin som håller på att upprättas i form av databaser med betygsstatistik, nationella prov och PISA-index. 

Gilles Deleuze, som diagnosticerade disciplinsamhällets kris och förde fram tesen om  kontrollsamhället, menar att utbildningen i och med detta står inför stora förändringar:

One can envisage education becoming less and less a closed site differentiated from the workplace as another closed site, but both disappearing and giving way to frightful continual training, to continual monitoring of worker-schoolkids or bureucrat-students. They try to present it as a reform of the school system, but it´s really it´s dismantling*

Skolan blir mer och mer business vars idé är att försörja vår globala kunskapsekonomi med arbetskraft. Skolsystemet, som vi känner det, monteras ned. Men det försvinner inte, egentligen följer skolan bara det förändrade kapitalistiska produktionsmönstret, precis som skolan i 1800-talets disciplinsamhälle rättade sig efter det då rådande industriella produktionsmönstret.

På ett sätt kanske vi ska begråta raserandet av den sammanhållna, tids- och platsbundna skolan som ytterligare en förstörd möjlighet till ökad jämlikhet. Å andra sidan finns det egentligen ingen anledning att tro att skolan någonsin var ett jämlikhetsprojekt. Åtminstone inte för de krafter som verkligen styrt utvecklingen. 

*Inna Semetsky (red): Nomadic education – Variations on a theme by Deleuze and Guattari s.9

Bloggat: skolan, skola, utbildning, skolpolitik, utbildningssystem, skolsystem, kapitalism, deleuze, disciplinsamhälle, kontrollsamhälle, ekonomi, samhälle, kunskap

En pedagogisk utmaning för 2012

Make a rhizome. But you don´t know what you can make a rhizome with, you don´t know wich subterranean stem is going to make a rhizome, or enter a becoming, people your desert. So experiment. (Deleuze & Guattari A thousand plateus s. 277)

Jag har funderat på hur Deleuze olika begrepp, främst rhizom, kan aktualiseras och användas på ett par olika skolrelaterade områden och funnit följande ingångar:

• För att ifrågasätta vårt utbildningssystems linjära struktur, t.ex. i artikeln Kunskapen utan början och slut.
• Rent epistemologiskt, hur vi kan (och borde!) förändra vår syn på hur kunskapen är strukturerad. Till exempel i bloggposter från mina gamla blogg: Olika världar – olika epistemologier 1 & 2
• Lärarens roll har jag bara nuddat vid i inlägget Rhizomatisk didaktik.

Det finns garanterat mycket mer att tänka och säga om det här. Deleuze är svår, men tillåtande. Jag har för egen del behövt klargöra en del begrepp för att jag överhuvudtaget skall kunna använda dem, de inläggen finns samlade under kategorin Deleuze.  

Några intressanta Deleuzianska projekt är på gång, t.ex hos Tusen pekpinnar och Pelle pedagog  men det vore roligt med många fler. Handsken är därmed kastad, utmaningen utfärdad. En bra introduktion kan vara att läsa Dave Cormiers blogg, eller antologin Nomadic Education.

Bloggat: skolan, skola, utbildning, utbildningspolitik, skolpolitik, politik, filosofi, deleuze, rhizom, poststrukturalism, samhälle, epistemologi, kultur

Rhizomatisk didaktik

Detta är work in progress. Men i allt detta tal om rhizomatisk struktur och rhizomatisk kunskapssyn, hur ser lärarens roll ut, i mer konkreta termer? Jag tror vi ska komma bort från bilden av tänkande/lärande som enbart en gallringsprocess, eller en process av förenklande. 

Tänkande/lärande borde egentligen vara tvärtom. Lärarens uppgift bör generellt vara att ställa frågor, snarare än att leverera svar. Syftet är att alltid leda vidare, aldrig stanna upp. Du är en punkt mellan punkter.

A rhizome has no beginning or end; it is always in the middle, between things, interbeing, intermezzo.*

Strunta i vad eleverna kan. Ställ dig själv frågan vad elevern skall göra med det de kan, hur skall de använda det.

*http://danm.ucsc.edu/~dustin/library/deleuzeguattarirhizome.pdf

Bloggat: skola, skolan, utbildning, utbildningspolitik, politik, skolpolitik, rhizom, deleuze, didaktik, lärare, pedagogik, kunskap

Nationalekonomi och utbildning

Jan Thavenius skriver om en OECD-rapport vari forskare använt de ”senaste ekonomiska modelltänkandet” och räknat ut vad

ökningar av resultaten i kunskapsmätningarna kan vara värda. Om OECD-länderna ökar sina värden i PISA-mätningarna med i medeltal tjugofem poäng de närmaste tjugo åren kommer deras samlade bruttonationalprodukt (BNP) att stiga med ”USD 115 trillion” (115.000.000.000.000 dollar) under de närmaste åttio åren.

Naivt vore att inte se den uppenbara omöjligheten att mäta utgången av världshistorien på ett sådant sätt. Rent korkat vore att rätta sin politik efter det. Sorgligt nog så kommer nog en rapport av det här slaget gissningsvis att ytterligare öka Björklunds argument för att satsa på en PISA-inriktad undervisning.

Samtidigt får vi rapporter från ekonomer som nobelpristagaren Paul Krugman som menar att

Det mesta av de senaste trettio årens arbete inom makroekonomi har som bäst varit uppseendeväckande värdelöst och som sämst direkt skadligt.

Den ekonomiska ”vetenskapen” sorterar alltfler branscher under sin logik, varav utbildning kanske är den senaste. I Sverige vill Svenskt Näringsliv minska studiestödet för humanistiska och estetiska utbildningar eftersom de är lågproduktiva. Ungefär samtidigt publicerade Carnegie Foundation for the Advancement of Teaching en rapport som talar i rakt motsatt riktning:

En bred humanistisk bildning ses som en nödvändig resurs i samtiden, som också varje ekonomistuderande borde få som en integrerad del av i sin grundutbildning.   

Sverige, och många andra länder med oss, håller på att skjuta sig rejält i foten om man låter hårda nyliberala ekonomiska lagar styra utbildningens utformning.

Läs mer i SVD

Bloggat: skola, skolan, utbildning, folkpartiet, jan björklund, skolpolitik, politik, skolsystem, nationaekonomi, ekonomi, PISA,

En konstig syn på barns utveckling

All utveckling och allt lärande är väl i någon mån konformerande. Först i kontakt med olikheten förstår man det. Läser en artikel i Vi Föräldrar om en liten tjej som börjat tala ”tidigt”, (”tidigt” betyder alltså tidigare än sina kamrater). Föräldrarna tycker det är roligt, men är samtidigt oroliga eftersom det inte är normalt och de är rädda att hon inte ska passa in bland jämnåriga barn.

Är inte detta en konstig oro, denna vår slaviska lojalitet med det konforma? På något sätt måste självklart ett barn passa in i samhällets ram, men samtidigt vill man ju skrika: låt det växa som det vill! Finns det verkligen ett led vari utvecklingen måste gå, får man inte gå före i ledet, blir man en missanpassad då?

Föräldrarna har vidtagit åtgärder för att hämma barnets språkutveckling och konstaterar nöjt att dottern nu riktar sin energi på annat än språket och faktiskt glömt en del av bokstäverna hon lärt sig.

Är det inte så att vårt tänkande på små barns utveckling som en promenad på en rak stig leder till just den där konformiteten, och rädslan för att hamna utanför? Jag tror det hade varit lättare om vi lät barnen hoppa mellan olika stenar i en damm, lite fram och tillbaka, som de behagade. Åtminstone hade vi inte oroat oss lika mycket för om våra barn ”ligger i fas” med allt annat…

Bloggat: skola, skolan, utbildning, utveckling, barn, lärande, kunskap, språkutveckling, viföräldrar

Föreläsning om rhizom

På onsdag kväll är Svenska Twitteruniversitetet värd för en föreläsning av dr Mark Ingham: New Paradigms in Pedagogical Thinking for the Academy of the very near Future, or how the Wasp Became the Orchid.

I beskrivningen går bl.a. att läsa följande:

Taking two of their famous metaphors of the Rhizome and the Nomad, the discussion will circulate around ideas of how technology and social media are changing the landscape of how we learn and teach in a 21st century academy.

Det låter ju onekligen utomordentligt spännande.

Bloggat: skolan, skola, utbildning, rhizom, deleuze, nomad, kunskap, svenska twitteruniversitetet

Kunskap och jämlikhet

Länk till artikeln Kunskap och jämlikhet i webtidningen Skola och samhälle ligger nu också under sidan Publicerat på annan ort här på bloggen, för den som är intresserad.

 

Det moderna linjära tänkandet får på tafsen – igen

Charles Darwin har betytt mycket för vår förståelse av världen, trots att han misstolkats grovt många gånger. Nu visar det sig att hans grundläggande idé om livets träd är en överförenkling som inte stämmer med verkligheten.

Darwin saluförde idén om att arterna utvecklats i olika separata grenar:

Biologer har nu insett att arter inte är så separata utan att

Genetic tests on bacteria, plants and animals increasingly reveal that different species crossbreed more than originally thought, meaning that instead of genes simply being passed down individual branches of the tree of life, they are also transferred between species on different evolutionary paths. The result is a messier and more tangled ”web of life”.

Vi översätter till från engelska till svenska och från biologi till pedagogik: kunskapen sorteras inte i separata grenar, kunskapsutveckling (och mänsklig dito) är inte linjär. Det borde till och med Björklund koppla. Om inte så förenklar vi det lite till och ändrar lite ord i citatet från biologen Michael Rose:

The tree of knowledge is being politely buried. What’s less accepted is that our whole fundamental view of education needs to change.

Bloggat: skola, skolan, utbildning, kunskap, kunskapssyn, epistemologi, modernitet, darwin, darwinism, rhizom, skolsystem, utbildningssystem, politik, utbildningspolitik, skolpolitik